Möte med Sveriges Riksdag ”grand old lady” och tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen, Barbro Westerholm (fp)
Barbro Westerholm (fp) kommenterar som första riksdagspolitiker det nya EU direktivet 2010/32/EU som publicerades i juni, mina riksdagsbesök inleddes under mars månad och första mötet genomfördes med (mp) . Direktivet har som syfte att trygga sjukvårdspersonal mot yrkesrelaterad smitta via stick-och skärskador samt blodexponering och luftburen smitta i vården. Barbro Westerholm är under mötet kritisk till Arbetslivsinstitutets nedläggning som initierades av den tidigare (fp) ledaren och sitt eget parti, hon anser också att myndigheter som Arbetsmiljöverket inte prioriterat det förebyggande arbetet mot yrkesrelaterad smitta och hon ”tycker till” om Anders Borg och behov av ”sunt förnuft” .
-Hur skall vi övertyga finansen på alla nivåer från regering till kommun- och landstingsnivå att förebyggande insatser som kostar lite pengar också sparar pengar! Då säger finansen från Anders Borg och hela vägen ut: ”Jaha var har ni för bevis på att dom här åtgärderna är kostnadseffektiva”? Barbro Westerholm (fp) Riksdagen 21 juni.
Tryggad Arbetsmiljö, fråga 1-8.
1. Berätta lite kortfattat om din yrkesbakgrund, samt om du anser dig haft någon nytta av dina erfarenheter som leg. läkare i ditt arbete som riksdagsledamot för (fp) och i så fall på vilket sätt?
- Jag är ju läkare men med en kort klinisk verksamhet. Jag har arbetat inom läkemedelsområdet för Socialstyrelsen, WHO, Apoteket AB. Det kanske viktigaste i detta sammanhang är att jag varit ordförande i ” Läkare mot Aids” från -86 då jag lämnade Socialstyrelsen. Jag var också ledamot i Noaks Ark styrelse en period. HIV och HCV frågan är ju närbesläktade sjukdomar med en snarlik problematik och berör därmed problemen med stick- och skärskador samt blodexponering i vården.
2. Har du själv exponerats för smitta på din arbetsplats inom sjukvården via stick- och skärskador eller har du någon nära kollega som exponerats på liknande sätt? Berätta om dina tankar och erfarenheter kring detta.
- Nej det har jag inte eftersom jag inte har arbetat på det sättet. Jag har heller aldrig hört talas om någon kollega som smittats eller exponerats för smitta. Men idag är ju situationen bättre än det var på -80 talet, när jag tänker på HIV frågan så var det ju ”panik”, då vågade folk nästan inte vara i samma rum som någon som var HIV smittad. Sedan tycker jag det är viktigt att komma ihåg att här handlar det om flera smittoämnen och inte bara HIV. Ser man till hepatit C så är ju betydligt fler som är smittade.
3. I Sverige har ingen läkare vid något tillfälle gått ut offentligt och berättat om sina erfarenheter efter man smittats på jobbet med hepatit B eller hepatit C trots att det skett. Så vad är din uppfattning om bakgrunden till att sjukvårdspersonal som grupp har så svårt att berätta att de smittats eller exponerats för smitta på jobbet och tror du det finns någon nytta för sakfrågorna när drabbad sjukvårdspersonal går ut och berättar?
- Man är ju angelägen om att inte smitta någon annan, det är väl så att man heller inte berättar om man inte anser det finns fog för att berätta. Man vill heller inte skapa obefogad rädsla hos patienter och som läkare vet man ju också vilka skyddsåtgärder som krävs för att inte föra smittan vidare. Sedan är det ju så att läkare inte gärna berättar ju inte om sina sjukdomar för varandra. Man till och med förnekar sina egna. Hur det fungerar ute på sjukhusen bland kollegor idag vet jag dock inte.
4. Säker vård”, reflektera över begreppet utifrån vårdrelaterad smitta där problemen omfattar både ett patientperspektiv och tryggad arbetsmiljö för sjukvårdspersonal.
- Säker vård och patientsäkerhet – vi har precis tagit en proposition 2009/10:210 som syftar till att öka säkerheten inom hälso- och sjukvården och förebygga incidenter. I Sverige har vi ca 100.000 vårdrelaterade skador varje år. Här finns det all anledning att fundera över vart enda fall, hur incidenter uppkommer och hur kan vi förebygga att fler inträffar. Här har skett en väldig förändring, tidigare var det syndabocks mentalitet men med det nya systemet så går det ut på att hitta bakgrunden till att fel begås, det är ett stort steg framåt.
- Propositionen är riktad mot patientsäkerhet, det är patienten i fokus, men genom att man går igenom händelseförlopp och tittar på alla inblandade så kommer personalen med på ett helt annat sätt än vad som gjorts tidigare.
- Tyvärr här har vi samtidigt vårt ”stuprörstänkande”, vi har arbetsmiljölagen och säkerheten för arbetstagaren i en lagstiftning och patientsäkerhetsfrågorna omfattas av en annan, så dessa frågor möts inte riktigt på ett bra sätt. Det finns all anledning med tanke på din fråga att också se över denna fråga.
Bakgrund: I Sverige söker 1000tals sjukvårdspersonal varje år till infektionsmottagningar och företagshälsovård post exponering någon form av smitta via stick- skärskador samt blodexponering och luftburen smitta i vården.
5. Som läkare och riksdagsledamot för (fp) och tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen 79-85 hur funderar du kring det problemet 2010 utifrån kostnader för sjukvården men främst det omfattande personliga lidandet som dessa händelser oftast medför?
- Har olyckan skett så måste man förebygga att den upprepas. Det handlar också om att ge den bästa möjliga behandling och hur man skyddar andra. När det gäller kostnader för sjukvården så måste alla onödiga kostnader förebyggas. Vi räknar med att felaktig läkemedelsbehandling kostar 15-20 miljarder kronor om året i sjukhusinläggningar, förlorad arbetsinkomst och hela biverkningsproblematiken. Fallskador kostar samhället ca 5 miljarder/år.
- Alla skador som sker inom vården måste förebyggas men vårdskadorna är ett av flera skadekomplex där samhället måste sätta till alla ”knutar” om vi ska få råd med den hälso- och sjukvård vi behöver.
- Här sitter vi också med ett annat problem på hälso- och sjukvårdssidan. Hur skall vi övertyga finansen på alla nivåer från regeringen till kommun- och landstingsnivå att förebyggande insatser som kostar lite pengar också sparar pengar!
- Då säger finansen från Anders Borg och hela vägen ut: ”Jaha var har ni för bevis på att dom här åtgärderna är kostnadseffektiva”? Och det svaret har inte jag alla gånger vetenskapligt underlag för utan min uppfattning bygger på sunt förnuft att insatserna är kostnadseffektiva.
Bakgrund: Nytt EU direktiv 2010/32/EU, publicerat 1 juni 2010. Det nya direktivet ger medlemsländerna fram till 11 maj 2013 att vidta en mängd konkreta åtgärder för att trygga arbetsmiljön för yrkesrelaterad smitta, det innebär konkret för Sverige en översyn av lagstiftning på området och om lagar/regelverk behöver omarbetas, kompletteras på något sätt. Direktiv har som syfte att bl.a.:
— to achieve the safest possible working environment,
— to prevent workers’ injuries caused by all medical sharps (including needle-sticks),
— to protect workers at risk,
— to set up an integrated approach establishing policies in risk assessment, risk prevention, training, information, awareness raising and monitoring,
— to put in place response and follow-up procedures.
Clause 6: Elimination, prevention and protection:
- Use of personal protective equipment
Kommentar valbloggen.nu : Barbro Westerholm (fp) blev först ut av riksdagsledamöter att kommentera det nya EU direktivet som trädde i kraft 1 juni 2010, mitt första riksdagsbesök genomfördes med (mp) 17 mars. De Röd/gröna kom dock senare med ett gemensamt besked 10 juli kring sakfrågorna under mitt besök på Gotland under Almedalsveckan, se länk.
- Direktiv se pdf fil länk
6. Utan att vara juridiskt skolad så hävdar jag utifrån min sakkunskap att Sverige redan har en god heltäckande lagstiftning/regelverk på området men som inte fungerat i praktiken. Så anser du att denna nya lag/direktiv från EU kan bidra till konkreta förbättringar här i Sverige ändå och i så fall på vilket sätt?
- Det är ju så att om EU antar ett direktiv så måste vi se över om vi lever upp till direktivet eller om vi måste ändra i lagstiftningen . Direktivet är ett stöd för sakfrågorna. Jag har sett den utveckligen på andra områden, hur EU blir en ””puff i rätt riktning” även om vi inte behöver ändra lagstiftning, men där vi behöver se till att vi lever upp till vår egen lagstiftning.
- EU direktivet sätter också press på Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen samt landstingen och kommunerna, att se var det finns riskmiljöer. Jag är övertygad om att frågan nu lyfts och tillsynen kommer skärpas.
- Nu ligger frågan hos Arbetsmarknadsdepartementet, men kunskapen på den sidan gällande hälso- och sjukvårdsfrågor är ju inte lika god som hos Socialstyrelsen. Här brister det som jag ser det i inlevelseförmåga hur patienter och personal upplever sin situation, det är min personliga bild. Sverige har ett regeringskansli fullt av ”stuprör” vilket försvårar samarbetet mellan departementen. Som exempel kan nämnas Social- och Utbildningsdepartementen där man tidigare inte kommunicerat särskilt mycket om utbildningsbehoven hos hälso- och sjukvårdspersonalen. Nu har det blivit bättre och en utredning kommer om hur läkarutbildningen ska se ut i framtiden för att bättre motsvara patienternas behov.
- Ser vi på arbetsmiljöfrågorna så är det ett brett spektrum av risker. Där tycker jag att Arbetslivsinstitutet som nu är nedlagt hade en viktig medicinsk del som splittrades när institutet lades ner. Vi tappade viktig kompetens och jag är ledsen över att min egen partiledare hade huvudansvaret här. Jag tror att det var ren okunskap om vad institutet egentligen arbetade med som låg bakom och inställningen att all forskning ska vara universitetsanknuten. Institutet hade delar som inte var livskraftiga, men den medicinska delen var väldigt kompetent.
Bakgrund: Jag hävdar att Sveriges 28 infektionsmottagningar måste leda arbetet till förbättringar i samverkan med Landstingens lokala smittskyddsenheter och möjligen sektioner för vårdhygien för att samordna kunskap för nödvändiga åtgärder i arbetet mot stick- och skärskador samt blodexponering och luftburen smitta i vården, men för det krävs enligt min uppfattning utökade resurser och öronmärkta nya pengar för att driva nya projekt och studier för att inhämta nya uppdaterade kunskapsunderlag. 40 miljoner kronor har utlovats från de röd/gröna till Arbetsmiljöverket om dom vinner valet och enligt en SIFO undersökning från början av maj ansåg 47% av tillfrågade gruppen ungdomar att arbetsmiljöfrågorna är betydligt viktigare än en hög lön. Vidare har Smittskyddsinstitutet under det senaste året drivit projekt på temat ”stick- och skärskador i vården” men projektet har inte fått tillskott av nya pengar utan har genomförts inom nuvarande budget och vad jag förstått har resultatet varit ”magert”.
7. Hur ser du som riksdagsledamot för (fp) på dessa mycket allvarliga arbetsmiljö /smittskyddsfrågor för de sjukvårdspersonal i Sverige som drabbas också utifrån de krav som nu ställs via EU direktiv 2010/32/EU, kan det omfattande arbete genomföras utan nya pengar?
- Ibland går det väldigt bra om man får tydliga signaler om vad man skall prioritera och vad man ska plocka bort. Men jag är heller inte insatt i budgetfrågan om hur detta skall ske och vad man kan plocka bort och fokusera mera på. Ser man till pengar för kampanjer så är det ruskigt dyrt och effekten går snabbt över.Kampanjer kan vara bra för att stärka ett kontinuerligt förebyggande arbete och det är ett kontinuerliga förebyggande arbetet som är det viktigaste.
Bakgrund: Riksdagens utredningstjänst PM 2010-03-03, Hepatit C och överföring stick/skärskador.
8. Har du några kommentarer kring resultaten från Riksdagens utredningstjänst?
- Riksdagens utredningstjänst gör ett mycket bra jobb, de hittar sanningarna. Jag såg kommentaren från Arbetsmiljöverket och Gudrun Skoglund där hon säger:
”Det inte varit möjligt att på senare tid arbeta intensivt med dessa frågor och man har heller inte haft någon informationskampanj sedan slutet av nittiotalet. Man har planerat att ha en separat sida om blodburen smitta där stick- och skärskador naturligt skulle ingå, men på grund av resursbrist har det inte varit möjligt att genomföra”.
- Det här har inte varit prioriterat, det har varit en icke fråga och det här tycker jag var väldigt viktig information på samma sätt som kommentarerna från Socialstyrelsen. Därför menar jag att det är jättebra med det nya EU direktivet. För när man säger att det är en resursfråga så menar jag också att det finns ett ledningsansvar för myndigheten att reflektera över vad är viktigast att göra, vad man prioriterar. Och är det så att man känner att det inte går att plocka bort något ur verksamheten för att man fått så många regeringsuppdrag på sitt bord, då har man som myndighet ett ansvar att gå till regeringen och peka på att det här hinner vi inte med men det ligger i lagen och måste genomföras.
- Riksdagens utredningstjänst har också den fördelen när vi som riksdagsledamöter ställer en sådan här fråga, som jag gjorde i detta fall, att när utredningstjänsten börjar ringa runt så börjar det hända saker i myndigheterna. När jag ställde frågan om var lekterapi fanns att tillgå på sjukhusen för bland annat cancersjuka barn så blev det en väldig fart på sjukhusen att kunna visa upp att de tänkt på behovet av denna resurs.
Tryggade arbetsskadersättningar, fråga 9-10.
” Påverkan på den sexuella relationen, även om jag inte fick några restriktioner, blev det så automatiskt. Orkade inte ha samma sociala umgänge den första tiden”.
” Skam över att jag orsakat min familj och vänner så mycket oro”.
Källa: Enkätundersökning/opubl. Stick-och skärskador post exponering HIV, erfarenheter från drabbad sjukvårdspersonal. Publiceras 21 /8 på valbloggen.nu
Kommentar valbloggen.nu: Barbro Westerholm fick inför avslutande frågor 9-10 ta del av ett omfattande bakgrundsunderlag , en verklighet som sjukvårdspersonal med yrkesrelaterad smitta ställs inför utifrån omfattande och allvarliga brister i kunskapsunderlag yrkesrelaterad smitta vid FK som fortsatt inte är åtgärdat, frågan handlar ytterst om en rätts- och ekonomisk trygghet för sjukvårdspersonal som smittas på sina arbetsplatser. Det omfattande bakgrunds materialet redovisas ej här men dock en ny artikel från DA om arbetssskadeförsäkringen, se pdf länk
9. Har du som (fp) riksdagsledamot och läkare några kommentarer eller besked inför valet hur du ser på arbetsskadeförsäkring och situationen där sjukvårdspersonal som smittats av potentiellt dödliga sjukdomar på jobbet inte har en ekonomisk trygghet och där dessa arbetsskadeutredningarna vid FK tar många år vid en FK som samtidigt saknar stora delar av kunskapsunderlag för att utreda just yrkesrelaterad smitta, så hur ser du på frågan utifrån dom bakgrundsfakta som du tagit del av?
- Jag kan bara säga så här, är det någonting som är lätt att bedöma så är det stick- och skärskador i vården i jämförelse med andra arbetsskador som stressymptom som kan vara väldigt mycket knepigare. För stickskador är orsakssambanden tydliga. Ett förnekande leder till en absurd situation inte minst för den enskilde som fått en potentiellt dödlig sjukdom överförd på jobbet. Det är självklart att det påverkar en psykiskt när man skall bearbeta händelsen först i chockfas, sedan i vredesfasen och till sist i acceptansfasen. Man bär ändå med sig den här vetskapen livslångt!
- Det finns en okunskap hos handläggare som utreder men det måste också finnas anvisningar till handläggarna som bedömer dessa arbetsskador om vad de ska väga in. Men man kan ändå säga att FK med de förändringar som skett inom sjukförsäkringen och dess ändrade arbetsmetoder att det är en början till ett verkligt ”lyft” i kunskap hur man skall bedöma fallen. Dessutom är det viktigt att understryka att Socialstyrelsens nya riktlinjer för FKs arbete leder till en likvärdig bedömning.
- När nu EU direktivet finns på plats måste också FK också titta på den här delen. Här gäller det ju också frågan om luftburen smitta och det måste FK lära sig att hantera utifrån arbetsskadeförsäkringen. Det här blir en fråga för nya riksdagen och regeringen efter valet att ta tag i och får jag vara med så vet jag att det här bli en av mina frågor.
10. Är det rimligt att man också kan förvänta sig att sjukvårdspersonal får genomgå detsamma om stora yrkesgrupper smittats vid en framtida potentiellt dödlig pandemi eller ska man särskilja de ekonomiska åtaganden och smidigheten i systemet utifrån smittans omfattning?
- Ska man våga jobba inom sjukvården så måste man också ha en trygghet om man råkar illa ut, det ska finnas en försäkring som är heltäckande vid denna typ av arbetsskador.
”Tack” till Barbro Westerholm, Riksdagsledamot (fp) och leg.läkare.
Ps: Vad är ”prislappen” för Anders Borg på det ”lidande” som 1000tals sjukvårdspersonal tvingas utstå varje år i Sverige när dom riskerar att smittats med potentiellt dödliga sjukdomar på sina jobb som hepatit och HIV, eller saknas just bara ”sunt förnuft”?
Kaj Johansson, leg.sjuksköterska.
© Valbloggen.nu 2010 All rights reserved