Möte i Rosenbad 15 juli med barnläkaren och  (c) Anders W. Jonsson som kandiderar till Sveriges Riksdag inför valet 19 september 2010.

Sista partiet ut (c), jag började denna resa med blogg och riksdagsbesök på temat yrkesrelaterad smitta, stick-och skärskador samt blodexponering och luftburen smitta i vården 17 mars och första möte med (mp) Folkhälsopolitisk talesperson och leg-sjuksköterskan Gunvor G. Ericson. Inför mitt sista möte med (c) visade sig att de två riksdagsledamöter inom (c) med sjukvårdsbakgrund inte skulle kandidera till riksdagen igen utan lämnar sina poster efter valet. Mitt val gick då till barnläkaren Anders W. Jonsson från Gävle som idag är politiskt sakkunnig vid statsrådsberedningen och kandiderar till Sveriges Riksdag inför valet 19 september. När Dagens Medicin rankade 100 personer i landet  som har mest makt inom svensk sjukvård hamnade Anders W. Jonsson på plats nummer 17. Mötet genomfördes på taket av Rosenbad med en fantastiskt utsikt över Stockholm.

Eget tillägg: Jag har helt avstått att besöka någon riksdagsledamot från (kd) inför valet eftersom det inte kändes meningsfullt ej heller trovärdigt för (kd) där partiet redan haft mycket stora möjligheter att bidra till förbättringar under de år man haft två minsterposter i nuvarande regering :Maria Larsson, Äldre och folkhälsominister med ansvar för smittskyddsfrågorna, smittskyddslag 2004:168 och Göran Hägglund Socialminister med ansvar för hälso-och sjukvården. Riksdagens utredningstjänst konstaterade i sin uppföljning över situationen i Sverige  2010-03-05  och summerade därmed Göran Hägglunds insatser på området som minister ”Utredningstjänsten har i sina efterforskningar inte kunnat finna några uttalanden av Göran Hägglund i denna fråga”.

-Tiden är mogen att yrkesgrupper av läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och paramedicinare står enade och stärkta i våra krav på en tryggad arbetsmiljö och tryggade arbetsskadersättningar vid yrkesrelaterad smitta! 

- Jag företräder idag om än symboliskt också alla de som exponerats eller smittas på sina jobb genom mina besök i Sveriges Riksdag, det är en samlad röst för alla som drabbats när våra gemensamma budskap för första gången förts vidare till våra folkvalda med syfte till förändring.Mina möten har genomförts med stor ödmjukhet och var nödvändigt utifrån de facto ett omfattande tyst lidandet som pågått under decennier och fortsatt pågår här i detta nu i Sverige.Jag hoppas att någon lyssnade……Kaj Johansson leg.sjuksköterska. valbloggen.nu

- Använder jag handskar? Frågan manar till eftertanke!

Anders W. Jonsson(c) Rosenbad 15 juli

Tryggad Arbetsmiljö, fråga 1-8.

 1. Du kandiderar till Riksdagen för (c) inför valet, berätta lite kortfattat om din yrkesbakgrund, samt på vilket sätt du anser att din yrkesbakgrund och erfarenheter som leg. läkare kan vara tillnytta om du blir invald i riksdagen som riksdagsledamot för (c)?

 - Om jag blir invald så hoppas jag att få arbeta i socialutskottet eller socialförsäkringsutskottet det är ju inget man bestämmer själv men skulle jag få det så kommer min bakgrund inom sjukvården vara väldigt värdefull. Jag har redan under 4 år suttit i statsrådsberedningen för (c)  med ansvar för hela socialdepartementet så har gång på gång känt hur värdefullt det är att ha egen erfarenhet från sjukvården men också det kontaktnät man byggt upp när en fråga kommer upp där jag inte har kunskap som barnläkare eller tidigare verksamhetschef så har jag många kollegor, vänner att tillfråga.

- Så redan under de här åren har jag känt hur viktigt det är med kombinationen av kunskap om sjukvården i grunden när man arbetar med sjukvårdspolitik, det är inte många som har det och det är väldigt värdefullt. Jag arbetar ju fortfarande som barnläkare en helg per månad som bakjour- jour så man får en helt annan tyngd i argumentationen när man kan verksamheten från grunden.

2. Har du själv exponerats för smitta på din arbetsplats inom sjukvården via stick- och skärskador eller har du någon nära kollega som exponerats på liknande sätt? Berätta om dina tankar och erfarenheter kring detta.

 - Som verksamhetschef kommer man ju i kontakt med frågan ett antal gånger för det är framför allt sjuksköterskor som drabbas om man nu inte är kirurg. Men själv har jag råkat ut för det i samband med en lumbalpunktion på ett litet barn men vid det tillfället så kände jag ju till barnets medicinska bakgrund, men det här att ringa upp infektionsjouren gå dit och ta prover osv. så jag vet väldigt väl vad det handlar om, jag var ju inte särskilt orolig men ändå hela den processen.

- När det gäller gruppen sjuksköterskor som drabbats så har jag varit med om det många gånger som verksamhetschef och jourläkare och så händer det här som inte får hända en stick- och skärskada, men ofta är reaktionen då att det här behöver jag inte göra något åt eftersom vi vet barnets medicinska historik, men jag är väldigt tydlig när olyckan sker att nu har det här inträffat och vi har rutiner för hur man ska göra, du tar kontakt med infektions osv. Så jag tycker det fungerar bra där jag arbetar, det fungerar bättre och bättre, rutinerna är bra men det handlar ju om att man måste följa rutinerna. T.ex. om man är barnjour och det mest akuta då är ju katastrofsnitt eller akut dåligt barn vid förlossning, då ska man ju alltid ha handskar eftersom man alltid exponeras för blod vid dessa tillfällen, så använder jag handskar?        

- Frågan manar till egen eftertanke eftersom i dessa akuta tillfällen har man i min yrkesfunktion ingen aning om vad mamman har för medicinsk historik när jag rusar in i en akut situation som kräver snabba medicinska åtgärder, det här kanske sker var tredje fjärde månad när jag jobbar på förlossningen. Jag tror att yrkesgrupper av barnmorskor på förlossningen är betydligt bättre på att använda handskar i sitt arbete än vad jag är, de här frågorna handlar väldigt mycket om att förändra människors beteenden och det är inte lätt.

- Jag tror att sjuksköterskor som grupp är betydligt bättre på att följa rutiner än vi inom läkarkåren som ex. hygienrutiner och handhygien där vi läkare finner det svårt att ta av våra vigselringar på jobbet, där har gruppen sjuksköterskor anammat rutinerna betydligt bättre! Men generellt har det skett en tydlig förbättring de senaste 4-5 åren där SKL, Sveriges Kommuner och landsting arbetat hårt med frågan att förbygga vårdrelaterad infektioner och patientskador.

3.  I Sverige har ingen läkare vid något tillfälle gått ut offentligt och berättat om sina erfarenheter efter man smittats på jobbet med hepatit B eller hepatit C trots att det skett. Så vad är din uppfattning om bakgrunden till att sjukvårdspersonal som grupp har så svårt att berätta att de smittats eller exponerats för smitta på jobbet och tror du det finns någon nytta för sakfrågorna när drabbad sjukvårdspersonal går ut och berättar?

- Jag tror definitivt att det har nytta att man får höra att det inte är ofarligt det vi gör och att man får ett ansikte, det är väldigt bra för de som väljer att gå ut och berätta men varför inte fler gör det, jag tror det beror på att blodsmitta också är en sexuellt överförbar smitta. Vid  en jämförelse med andra arbetsskador om man gör illa ryggen om stolen går sönder då berättar man ju om den händelsen utan problem. Jag tror att blodsmitta fortsatt är väldigt tabu och därför tror jag att den omständigheten gör att man tvekar och väldigt få berättar öppet, men det är bara en gissning eftersom jag aldrig ställts inför frågan tidigare. Som läkare om man smittades och jag skulle gå ut hemma där jag bor och berätta om händelsen i Gävle Dagblad, hur skulle då mina patienter reagera på det? 

 4. ”Säker vård”, reflektera över begreppet utifrån vårdrelaterad smitta där problemen omfattar både ett patientperspektiv och tryggad arbetsmiljö för sjukvårdspersonal.

- När det gäller patientsäkerhetsarbetet kvarstår hur mycket arbete som helst, vi har nu en lagstiftning på plats, proposition 2009/10:210 och där SKL- Sveriges kommuner och landsting har gjort ett föredömligt arbete, men jag hoppas att under kommande mandatperiod blir det fler nya reformer på området, det svåra nu är också att få lagstiftningen att fungera i praktiken, här har vi ju sett hur oerhört effektivt stimulanspengar till landstingen som ex. ”kö miljarden” där staten också kastat ut ca 45 miljarder till landstingen under årens lopp men när vi sedan tar den sista miljarden till landstingen för att korta vårdköerna så blir plötsligt frågan högsta prioritet för varje landstingsdirektör att korta vårdköerna.

-  Så vad vi inom alliansen vill göra inför kommande mandatperiod är ett liknande stimulansbidrag till landstingen så de förstår att det fortsatta patientsäkerhetsarbetet är jätteviktigt för oss här gäller det också att få med sig finansdepartementet på frågan att satsningar på patientsäkerhet  ger ekonomiska vinster att ”räkna hem” redan efter ett år, det finns forskning som ger stöd för detta.  Jag ser inte frågan med stickskador, blodsmitta som en isolerad fråga i det kommande arbetet.

Bakgrund: I Sverige söker 1000tals sjukvårdspersonal varje år till infektionsmottagningar och företagshälsovård post exponering någon form av smitta via stick- skärskador samt blodexponering och luftburen smitta i vården.

Notering: Anders W Jonsson hade också fick också ta del av den första svenska studien på temat ”Costs associated with sharps injuries in Swedish health care setting and potential cost savings from needle-stick revention devices with needle and syringe” Anna.H. Glenngård 2009, Scandinavian Journal of infectious diseases. (obs studien har vissa brister där några viktiga frågor ”missats”, men går ej in på detta här) 

 5. Som läkare och när du nu kandiderar till riksdagen för (c) hur funderar du kring det problemet 2010 utifrån kostnader för sjukvården men främst det omfattande personliga lidandet som dessa händelser oftast medför?

- Det finns ju ett stort antal sjukvårdspersonal som drabbas och ett stort mörkertal så som svar på din fråga hänvisar jag till mitt tidigare svar , det här är inte en isolerad fråga från det öviga arbetet kring patientsäkerhet, jag ser heller inte något behov av ytterligare lagstiftning i frågan utan här handlar det om beteende förändringar men det handlar också om tekniska hjälpmedel som förebygger dessa arbetsskador. Så här är stimulanspengar till landstingen en väg att gå.

Bakgrund: Nytt EU direktiv 2010/32/EU, publicerat 1 juni 2010. Det nya direktivet ger medlemsländerna fram till 11 maj 2013 att vidta en mängd konkreta åtgärder för att trygga arbetsmiljön för yrkesrelaterad smitta, det innebär konkret för Sverige en översyn av lagstiftning på området och om lagar/regelverk behöver omarbetas, komplementteras på något sätt. Direktiv har som syfte att bl.a.:

— to achieve the safest possible working environment,

— to prevent workers’ injuries caused by all medical sharps (including needle-sticks),

— to protect workers at risk,

— to set up an integrated approach establishing policies in risk assessment, risk prevention, training, information, awareness raising and monitoring,

— to put in place response and follow-up procedures.

Clause 6: Elimination, prevention and protection:

-          Use of personal protective equipment

Bakgrundslänk: pdf fil här 

6. Utan att vara juridiskt skolad så hävdar jag utifrån min sakkunskap att Sverige redan har en god heltäckande lagstiftning/regelverk på området men som inte fungerat i praktiken. Så anser du att denna nya lag/direktiv från EU kan bidra till konkreta förbättringar här i Sverige ändå och i så fall på vilket sätt?

- Gången är ju sån när EU ska anta ett direktiv så har det ju skett via en genomgång i regeringskansliet över vilka konsekvenser det kan få för Sverige, bedömningen då var att det här kommer inte innebära några stora förändringar därför har vi varit positiva till direktivet och nu ska det införlivas i svensk lagstiftning där Arbetsmiljöverket har frågan på sitt bord och dom kommer kanske hitta ett antal punkter där det krävs förändringar men det kommer inte innebära någon revolution regelmässigt.

-  Men direktivet innebär ändå att det blir mer tryck i frågan utifrån det nya EU direktivet så det kommer definitivt inte bli sämre utan bättre samband med EU direktiv.

 Bakgrund: Jag hävdar att Sveriges 28 infektionsmottagningar måste leda arbetet till förbättringar i samverkan med Landstingens lokala smittskyddsenheter och möjligen sektioner för vårdhygien för att samordna kunskap för nödvändiga åtgärder i arbetet mot stick- och skärskador samt blodexponering och luftburen smitta i vården, men för det krävs enligt min uppfattning utökade resurser och öronmärkta nya pengar för att driva nya projekt och studier för att inhämta nya uppdaterade kunskapsunderlag.  40 miljoner kronor har utlovats från de röd/gröna till Arbetsmiljöverket om dom vinner valet och enligt en SIFO undersökning från början av maj ansåg 47% av tillfrågade gruppen ungdomar att arbetsmiljöfrågorna är betydligt viktigare än en hög lön.  Vidare har Smittskyddsinstitutet under det senaste året drivit projekt på temat ”stick- och skärskador i vården” men projektet har inte fått tillskott av nya pengar utan har genomförts inom nuvarande budget och vad jag förstått har resultatet varit ”magert”.

 7. Hur ser du som läkare och eventuellt framtida riksdagsledamot för (c) på dessa mycket allvarliga arbetsmiljö /smittskyddsfrågor  för de sjukvårdspersonal i Sverige som drabbas också utifrån de krav som nu ställs via EU direktiv 2010/32/EU, kan det omfattande arbete genomföras utan nya pengar?

- Jag vill inte ha någon uppfattning om detta nu innan Arbetsmiljöverket är klar med sin översyn av direktivet, jag är ganska luttrad efter mina 4 år på Rosenbad för det finns inte en myndighet som säger att man behöver mera pengar och man har nästan alltid mycket goda argument till den ståndpunkten men när det gäller frågan om patientsäkerhetsarbete så vet jag att det lönar sig i längden, för det är ”kostar på” att ha sjukvårdspersonal som sticker sig på jobbet och blir smittade, landstinget, arbetsmiljöverket, socialstyrelsen och smittskyddsinstitutet har också sitt ansvar utan att regeringen varje gång måste bistå med nya pengar. 

Bakgrund: Riksdagens utredningstjänst PM 2010-03-03, Hepatit C och överföring stick/skärskador.

8. Har du några kommentarer kring resultaten från Riksdagens utredningstjänst? 

- Det här är en väldigt bra genomgång av Riksdagens utredningstjänst på det som gjorts i Sverige. Ser man på uttalandet från Arbetsmiljöverket och Gudrun Skoglund där hon  säger sig inte kunnat göra ”förändringar på hemsidan” inom nuvarande budget som jag tror är på ca 7,9 miljarder, så säger jag att det ryms faktiskt inom nuvarande budget utan att vara helt insatt i frågan där. Jag har f.ö. inga fler kommentarer. 

- Tryggade arbetsskadersättningar, fråga 9-10.

Bakgrund: Anders W. Jonsson får ta del av en hel del bakgrundsmaterial, allt publiceras inte här men här följer ett urval av artiklar:

- DN, se länk

- Nyhetskanalen, sjukvårdspersonal uppvaktar FK HK, se länk

- Dagens Arbete, artikel pdf länk

- Arbetarskydd 2007, se länk

-Arbetarskydd 2008, Fånge får mer än sjuksköterska för hepatitsmitta, se länk

9. Har du som läkare och samband med din kandidatur för (c) till Riksdagen några kommentarer eller besked inför valet hur du ser på arbetsskadeförsäkring. Idag är det också 1088 dagar sedan Socialförsäkringsministern gjorde sitt uttalande i tidningen arbetarskydd att komma ned i 120 dagar i tid för arbetsskadeutredning, så hur ser du på frågan också som läkare och utifrån det bakgrundsmaterial du nu tagit del av?

- Det är väldigt svårt att se frågan om arbetsskadeförsäkringen som en isolerad fråga från övriga socialförsäkringsfrågor, här kan man ju säga att vi haft en resa under de sista 6-8 åren i Sverige med FK där en av frågorna har varit de otroligt stora skillnader i medicinska bedömningar beroende på var man bor i landet. Det har varit stora problem att få FK att fungera när det gäller ärendehanteringen och här gäller det inte bara arbetsskador, det har generellt varit väldigt långa handläggningstider i alla de 49 socialförsäkringar som FK handlägger. Regeringen har ju senast gett FK tillskott på ca 466 miljoner vid senaste budgeten för att få ordning på handläggningstiderna så vad jag har hört så har det blivit oerhört mycket bättre mot hur det var för ca 4 år sedan, så utvecklingen går åt rätt håll.

-    Mycket handlar ju om rena rutinärenden och idag kan ju många ärenden hanteras direkt från FK hemsida. Vi inom alliansen har ju också fått på plats en ny tillsynsmyndighet för FK, ISF – Inspektionen för socialförsäkringen, se länk

-   Så här tror jag att arbetsskadeförsäkringen är en del som den nya myndigheten kommer se över och hur bedömningar varierar i landet. När Riksrevisionen såg över arbetsskadeförsäkringen 2007 så var den redan lite överspelad dels gjorde FK en genomgång av skillnader i arbetsskadebedömningar män/kvinnor och såg att skillnaden var inte så stor utifrån Riksrevisionens rapport där man inte tagit hänsyn till antal anställda och könsfördelning på olika arbetsplatser, det finns fortsatt skillnader i bedömningar utifrån kön män/kvinnor men skillnaden är inte lika stor som Riksrevisionen pekade på 2007.

- Idag handlägger FK arbetsskador vid 6 olika kontor i landet och i samband med centraliserig är en förhoppning om en likartad arbetsskadebedömning oavsett var man bor. Anses det föreligga ett problem vid FK kan man vända sig till ISF – Inspektionen för socialförsäkringen för att lyfta sakfrågorna. Sverige är ju det enda land som har en offentlig arbetsskadeförsäkring i andra länder ligger ansvaret på arbetsgivarna så där tror jag det fungerar betydligt bättre.

10. EU direktiv 2010/32/EU har ju tillkommit utifrån en omfattande och mycket allvarlig och föga belyst arbetsmiljöproblematik enligt min uppfattning. Är det då rimligt att när EU lagstiftar för att trygga arbetsmiljön för smitta att vi i Sverige då inte samtidigt har en väl fungerande arbetsskadeförsäkring och en situation idag där FK saknar väl underbyggda och uppdaterade kunskapsunderlag att utreda dessa allvarliga arbetsolycksfall, ska dessa frågor inte gå hand i hand, tryggad arbetsmiljö och därmed också tryggade arbetsskadeersättningar vid yrkesrelaterad smitta? 

-  Jag tror inte man ska gå in och ändra i arbetsskadeförsäkringen utan här handlar det om tillämpning av nuvarande regler, FK har redan gjort ett antal saker för att göra arbetsskadeförsäkringen bättre.

”Tack” till Anders W. Jonsson (c) och leg.läkare.

Möte med Sveriges Riksdag ”grand old lady”  och tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen, Barbro Westerholm (fp)

Barbro Westerholm (fp) kommenterar som första riksdagspolitiker det nya EU direktivet 2010/32/EU  som publicerades i juni, mina riksdagsbesök inleddes under mars månad och  första mötet genomfördes med (mp) . Direktivet har som syfte att trygga sjukvårdspersonal mot yrkesrelaterad smitta via stick-och skärskador samt blodexponering och luftburen smitta i vården. Barbro Westerholm är under mötet kritisk till Arbetslivsinstitutets nedläggning som initierades av den tidigare (fp) ledaren och sitt eget parti, hon anser också att myndigheter som Arbetsmiljöverket inte prioriterat det förebyggande arbetet mot yrkesrelaterad smitta och hon  ”tycker till” om  Anders Borg och behov av ”sunt förnuft” .

-Hur skall vi övertyga finansen på alla nivåer från regering till kommun- och landstingsnivå att förebyggande insatser som kostar lite pengar också sparar pengar! Då säger finansen från Anders Borg och hela vägen ut: ”Jaha var har ni för bevis på att dom här åtgärderna är kostnadseffektiva”?  Barbro Westerholm (fp) Riksdagen 21 juni.

Tryggad Arbetsmiljö, fråga 1-8.

 1. Berätta lite kortfattat om din yrkesbakgrund, samt om du anser dig haft någon nytta av dina erfarenheter som leg. läkare i ditt arbete som riksdagsledamot för (fp) och i så fall på vilket sätt?

-       Jag är ju läkare men med en kort klinisk verksamhet. Jag har arbetat inom läkemedelsområdet för Socialstyrelsen, WHO, Apoteket AB.  Det kanske viktigaste i detta sammanhang är att jag varit ordförande i ” Läkare mot Aids” från -86 då jag lämnade Socialstyrelsen. Jag var också ledamot i Noaks Ark styrelse en period. HIV och HCV frågan är ju närbesläktade sjukdomar med en snarlik problematik och berör därmed problemen med stick- och skärskador samt blodexponering i vården. 

2.  Har du själv exponerats för smitta på din arbetsplats inom sjukvården via stick- och skärskador eller har du någon nära kollega som exponerats på liknande sätt? Berätta om dina tankar och erfarenheter kring detta.

- Nej det har jag inte eftersom jag inte har arbetat på det sättet. Jag har heller aldrig hört talas om någon kollega som smittats eller exponerats för smitta. Men idag är ju situationen bättre än det var på -80 talet, när jag tänker på HIV frågan så var det ju ”panik”, då vågade folk nästan inte vara i samma rum som någon som var HIV smittad. Sedan tycker jag det är viktigt att komma ihåg att här handlar det om flera smittoämnen och inte bara HIV. Ser man till hepatit C så är ju betydligt fler som är smittade.

3.   I Sverige har ingen läkare vid något tillfälle gått ut offentligt och berättat om sina erfarenheter efter man smittats på jobbet med hepatit B eller hepatit C trots att det skett. Så vad är din uppfattning om bakgrunden till att sjukvårdspersonal  som grupp har så svårt att berätta att de smittats eller exponerats för smitta på jobbet och tror du det finns någon nytta för sakfrågorna när drabbad sjukvårdspersonal går ut och berättar?

-  Man är ju angelägen om att inte smitta någon annan, det är väl så att man heller inte berättar om man inte anser det finns fog för att berätta. Man vill heller inte skapa obefogad rädsla hos patienter och som läkare vet man ju också vilka skyddsåtgärder som krävs för att inte föra smittan vidare. Sedan är det ju så att läkare inte gärna berättar ju inte om sina sjukdomar för varandra. Man till och med  förnekar sina egna. Hur det fungerar ute på sjukhusen bland kollegor idag vet jag dock inte.

4. Säker vård”, reflektera över begreppet utifrån vårdrelaterad smitta där problemen omfattar både ett patientperspektiv och tryggad arbetsmiljö för sjukvårdspersonal.

- Säker vård och patientsäkerhet – vi har precis tagit en proposition 2009/10:210 som syftar till att öka säkerheten inom hälso- och sjukvården och förebygga incidenter. I Sverige har vi ca 100.000 vårdrelaterade skador varje år. Här finns det all anledning att fundera över vart enda fall, hur incidenter uppkommer och hur kan vi förebygga att fler inträffar. Här har skett en väldig förändring, tidigare var det syndabocks mentalitet men med det nya systemet så går det ut på att hitta bakgrunden till att fel begås, det är ett stort steg framåt.

- Propositionen är riktad mot patientsäkerhet, det är patienten i fokus, men genom att man går igenom händelseförlopp och tittar på alla inblandade så kommer personalen med på ett helt annat sätt än vad som gjorts tidigare.

- Tyvärr här har vi samtidigt vårt ”stuprörstänkande”, vi har arbetsmiljölagen och säkerheten för arbetstagaren i en lagstiftning och patientsäkerhetsfrågorna omfattas av en annan, så dessa frågor möts inte riktigt på ett bra sätt. Det finns all anledning med tanke på din fråga att också se över denna fråga.

Bakgrund: I Sverige söker 1000tals sjukvårdspersonal varje år till infektionsmottagningar och företagshälsovård post exponering någon form av smitta via stick- skärskador samt blodexponering och luftburen smitta i vården.

 5. Som läkare och riksdagsledamot för (fp) och tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen 79-85  hur funderar du kring det problemet 2010 utifrån kostnader för sjukvården men främst det omfattande personliga lidandet som dessa händelser oftast medför?

- Har olyckan skett så måste man förebygga att den upprepas. Det handlar också om att ge den bästa möjliga behandling och hur man skyddar andra. När det gäller kostnader för sjukvården så måste alla onödiga kostnader förebyggas. Vi räknar med att felaktig läkemedelsbehandling kostar 15-20 miljarder kronor om året i sjukhusinläggningar, förlorad arbetsinkomst och hela biverkningsproblematiken. Fallskador kostar samhället ca 5 miljarder/år.

- Alla skador som sker inom vården måste förebyggas men vårdskadorna är ett av flera skadekomplex där samhället måste sätta till alla ”knutar” om vi ska få råd med den hälso- och sjukvård vi behöver.

 - Här sitter vi också med ett annat problem på hälso- och sjukvårdssidan. Hur skall vi övertyga finansen på alla nivåer från regeringen till kommun- och landstingsnivå att förebyggande insatser som kostar lite pengar också sparar pengar!

- Då säger finansen från Anders Borg och hela vägen ut: ”Jaha var har ni för bevis på att dom här åtgärderna är kostnadseffektiva”? Och det svaret har inte jag alla gånger vetenskapligt underlag för utan min uppfattning bygger på sunt förnuft att insatserna är kostnadseffektiva.

Bakgrund: Nytt EU direktiv 2010/32/EU, publicerat 1 juni 2010. Det nya direktivet ger medlemsländerna fram till 11 maj 2013 att vidta en mängd konkreta åtgärder för att trygga arbetsmiljön för yrkesrelaterad smitta, det innebär konkret för Sverige en översyn av lagstiftning på området och om lagar/regelverk behöver omarbetas, kompletteras på något sätt. Direktiv har som syfte att bl.a.:

— to achieve the safest possible working environment,

— to prevent workers’ injuries caused by all medical sharps (including needle-sticks),

— to protect workers at risk,

— to set up an integrated approach establishing policies in risk assessment, risk prevention, training, information, awareness raising and monitoring,

— to put in place response and follow-up procedures.

Clause 6: Elimination, prevention and protection:

-          Use of personal protective equipment 

Kommentar valbloggen.nu : Barbro Westerholm (fp) blev först ut av  riksdagsledamöter att kommentera det nya EU direktivet som trädde i kraft 1 juni 2010, mitt första riksdagsbesök genomfördes med (mp) 17 mars. De Röd/gröna kom dock senare med ett gemensamt besked 10 juli  kring sakfrågorna under mitt besök  på Gotland under Almedalsveckan, se länk.

- Direktiv se pdf fil länk

6.  Utan att vara juridiskt skolad så hävdar jag utifrån min sakkunskap att Sverige redan har en god heltäckande lagstiftning/regelverk på området men som inte fungerat i praktiken. Så anser du att denna nya lag/direktiv från EU kan bidra till konkreta förbättringar här i Sverige ändå och i så fall på vilket sätt?

- Det är ju så att om EU antar ett direktiv så måste vi se över om vi lever upp till direktivet eller om vi måste ändra i lagstiftningen . Direktivet är  ett stöd för sakfrågorna. Jag har sett den utveckligen på andra områden, hur EU blir en ””puff i rätt riktning” även om vi inte behöver ändra lagstiftning, men där vi behöver se till att vi lever upp till vår egen lagstiftning.

- EU direktivet sätter också press på Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen samt landstingen och kommunerna, att se var det finns riskmiljöer. Jag är övertygad om att frågan nu lyfts och tillsynen kommer skärpas.

- Nu ligger frågan hos Arbetsmarknadsdepartementet, men kunskapen på den sidan gällande hälso- och sjukvårdsfrågor är ju inte lika god som hos Socialstyrelsen. Här brister det som jag ser det i inlevelseförmåga hur patienter och personal upplever sin situation, det är min personliga bild. Sverige har ett regeringskansli fullt av ”stuprör” vilket försvårar samarbetet mellan departementen. Som exempel kan nämnas Social- och Utbildningsdepartementen där man tidigare inte kommunicerat särskilt mycket om utbildningsbehoven hos hälso- och sjukvårdspersonalen. Nu har det blivit bättre och en utredning kommer om hur läkarutbildningen ska se ut i framtiden för att bättre motsvara patienternas behov.

- Ser vi på arbetsmiljöfrågorna så är det ett brett spektrum av risker. Där tycker jag att Arbetslivsinstitutet som nu är nedlagt hade en viktig medicinsk del som splittrades när institutet lades ner. Vi tappade viktig kompetens och jag är ledsen över att min egen partiledare hade huvudansvaret här. Jag tror att det var ren okunskap om vad institutet egentligen arbetade med som låg bakom och inställningen att all forskning ska vara universitetsanknuten.  Institutet hade delar som inte var livskraftiga, men den medicinska delen var väldigt kompetent.

Bakgrund: Jag hävdar att Sveriges 28 infektionsmottagningar måste leda arbetet till förbättringar i samverkan med Landstingens lokala smittskyddsenheter och möjligen sektioner för vårdhygien för att samordna kunskap för nödvändiga åtgärder i arbetet mot stick- och skärskador samt blodexponering och luftburen smitta i vården, men för det krävs enligt min uppfattning utökade resurser och öronmärkta nya pengar för att driva nya projekt och studier för att inhämta nya uppdaterade kunskapsunderlag.    40 miljoner kronor har utlovats från de röd/gröna till Arbetsmiljöverket om dom vinner valet och enligt en SIFO undersökning från början av maj ansåg 47% av tillfrågade gruppen ungdomar att arbetsmiljöfrågorna är betydligt viktigare än en hög lön.  Vidare har Smittskyddsinstitutet under det senaste året drivit projekt på temat ”stick- och skärskador i vården” men projektet har inte fått tillskott av nya pengar utan har genomförts inom nuvarande budget och vad jag förstått har resultatet varit ”magert”.

7. Hur ser du som riksdagsledamot för (fp) på dessa mycket allvarliga arbetsmiljö /smittskyddsfrågor  för de sjukvårdspersonal i Sverige som drabbas också utifrån de krav som nu ställs via EU direktiv 2010/32/EU, kan det omfattande arbete genomföras utan nya pengar?

-  Ibland går det väldigt bra om man får tydliga signaler om vad man skall prioritera och vad man ska plocka bort. Men jag är heller inte insatt i budgetfrågan om hur detta skall ske och vad man kan plocka bort och fokusera mera på. Ser man till pengar för kampanjer så är det ruskigt dyrt och effekten går snabbt över.Kampanjer kan vara bra för att stärka ett kontinuerligt förebyggande arbete och det är ett kontinuerliga förebyggande arbetet som är det viktigaste.

Bakgrund: Riksdagens utredningstjänst PM 2010-03-03, Hepatit C och överföring stick/skärskador.

8.  Har du några kommentarer kring resultaten från Riksdagens utredningstjänst?

-     Riksdagens utredningstjänst gör ett mycket bra jobb, de hittar sanningarna. Jag såg kommentaren från Arbetsmiljöverket och Gudrun Skoglund där hon säger:

”Det inte varit möjligt att på senare tid arbeta intensivt med dessa frågor och man har heller inte haft någon informationskampanj sedan slutet av nittiotalet. Man har planerat att ha en separat sida om blodburen smitta där stick- och skärskador naturligt skulle ingå, men på grund av resursbrist har det inte varit möjligt att genomföra”.

 - Det här har inte varit prioriterat, det har varit en icke fråga och det här tycker jag var väldigt viktig information på samma sätt som kommentarerna från Socialstyrelsen. Därför menar jag att det är jättebra med det nya EU direktivet.  För när man säger att det är en resursfråga så menar jag också att det finns ett ledningsansvar för myndigheten att reflektera över vad är viktigast att göra, vad man prioriterar. Och är det så att man känner att det inte går att plocka bort något ur verksamheten för att man fått så många regeringsuppdrag på sitt bord, då har man som myndighet ett ansvar att gå till regeringen och peka på att det här hinner vi inte med men det ligger i lagen och måste genomföras.

-  Riksdagens utredningstjänst har också den fördelen när vi som riksdagsledamöter ställer en sådan här fråga, som jag gjorde i detta fall, att när utredningstjänsten börjar ringa runt så börjar det hända saker i myndigheterna. När jag ställde frågan om var lekterapi fanns att tillgå på sjukhusen för bland annat cancersjuka barn så blev det en väldig fart på sjukhusen att kunna visa upp att de tänkt på behovet av denna resurs.

Tryggade arbetsskadersättningar, fråga 9-10.

” Påverkan på den sexuella relationen, även om jag inte fick några restriktioner, blev det så automatiskt. Orkade inte ha samma sociala umgänge den första tiden”. 

” Skam över att jag orsakat min familj och vänner så mycket oro”.

Källa: Enkätundersökning/opubl. Stick-och skärskador post exponering HIV, erfarenheter från drabbad sjukvårdspersonal. Publiceras 21 /8 på valbloggen.nu

Kommentar valbloggen.nu: Barbro Westerholm fick inför avslutande frågor 9-10 ta del av ett omfattande bakgrundsunderlag , en verklighet som sjukvårdspersonal med yrkesrelaterad smitta ställs inför utifrån omfattande och allvarliga brister i kunskapsunderlag yrkesrelaterad smitta vid FK som fortsatt inte är åtgärdat, frågan handlar ytterst om en rätts- och ekonomisk  trygghet för  sjukvårdspersonal som smittas på sina arbetsplatser.  Det omfattande bakgrunds materialet redovisas ej här men dock en ny artikel från DA om arbetssskadeförsäkringen, se pdf länk

9. Har du som (fp) riksdagsledamot och läkare några kommentarer eller besked inför valet hur du ser på arbetsskadeförsäkring och situationen där sjukvårdspersonal som smittats av potentiellt dödliga sjukdomar på jobbet inte har en ekonomisk trygghet och där dessa arbetsskadeutredningarna vid FK tar många år vid en FK som samtidigt saknar stora delar av kunskapsunderlag för att utreda just yrkesrelaterad smitta, så hur ser du på frågan utifrån dom bakgrundsfakta som du tagit del av?

- Jag kan bara säga så här, är det någonting som är lätt att bedöma så är det stick- och skärskador i vården i jämförelse med andra arbetsskador som stressymptom som kan vara väldigt mycket knepigare. För stickskador är orsakssambanden tydliga. Ett förnekande leder till en absurd situation inte minst för den enskilde som fått en potentiellt dödlig sjukdom överförd på jobbet. Det är självklart att det påverkar en psykiskt när man skall bearbeta händelsen först i chockfas, sedan i vredesfasen och till sist i acceptansfasen. Man bär ändå med sig den här vetskapen livslångt!

- Det finns en okunskap hos handläggare som utreder men det måste också finnas anvisningar till handläggarna som bedömer dessa arbetsskador om vad de ska väga in. Men man kan ändå säga att FK med de förändringar som skett inom sjukförsäkringen och dess ändrade arbetsmetoder att det är en början till ett verkligt ”lyft” i kunskap hur man skall bedöma fallen. Dessutom är det viktigt att understryka att Socialstyrelsens nya riktlinjer för FKs arbete leder till en likvärdig bedömning.

- När nu EU direktivet finns på plats måste också FK också titta på den här delen. Här gäller det ju också frågan om luftburen smitta och det måste FK lära sig att hantera utifrån arbetsskadeförsäkringen. Det här blir en fråga för nya riksdagen och regeringen efter valet att ta tag i och får jag vara med så vet jag att det här bli en av mina frågor.

10. Är det rimligt att man också kan förvänta sig att sjukvårdspersonal får genomgå detsamma om stora yrkesgrupper smittats vid en framtida potentiellt dödlig pandemi eller ska man särskilja de ekonomiska åtaganden och smidigheten i systemet utifrån smittans omfattning?

- Ska man våga jobba inom sjukvården så måste man också ha en trygghet om man råkar illa ut, det ska finnas en försäkring som är heltäckande vid denna typ av arbetsskador.

”Tack” till Barbro Westerholm, Riksdagsledamot (fp) och leg.läkare.

Ps: Vad är  ”prislappen”  för Anders Borg på det ”lidande” som 1000tals sjukvårdspersonal tvingas utstå varje år i Sverige när dom riskerar att smittats med potentiellt dödliga sjukdomar på sina jobb som hepatit och HIV, eller saknas just bara ”sunt förnuft”?

Kaj Johansson, leg.sjuksköterska.

- I ett öppenhjärtligt möte berättar sjuksköterskan och (s) riksdagsledamoten Marina Pettersson hur hon själv drabbades av en arbetsskada på sitt jobb inom sjukvården och hur ett helt yrkesliv slogs sönder under loppet av en timme! Intervjun ger samtidigt klara besked på flera åtgärder med syfte att förhindra yrkesrelaterad smitta bland sjukvårdspersonal vid en röd/grön valseger.

- Här gäller det att ha så hög säkerhet som möjligt, de här frågorna överensstämmer väl med vår röd/gröna överenskommelse, det finns väldigt tunga, skarpa skäl att se över många viktiga arbetsmiljöfrågor och vi inom röd/gröna vill bl.a. satsa 40 miljoner kronor till Arbetsmiljöverket. Marina Pettersson (s), Riksdagen 7 juni.

Tryggad Arbetsmiljö, fråga 1-8.

1. Berätta lite kortfattat om din yrkesbakgrund, samt om du anser dig haft någon nytta av dina erfarenheter som leg. sjuksköterska i ditt arbete som riksdagsledamot för (s) och i så fall på vilket sätt?

 - Jag blev sjuksköterska 1980 men före det var jag ambulanssjukvårdare och har jobbat inom vården inom hela mitt yrkesverksamma liv, jag började när jag var 18 år. Jag är vidareutbildad inom narkos, anestesi och intensivvård och arbetade i Karlskoga som narkossyrra i några år innan jag själv drabbades av en arbetsskada. Sammantaget har jag haft väldig nytta av mina erfarenheter som legitimerad sjuksköterska i riksdagsarbetet eftersom jag sitter i socialutskottet så har det varit en perfekt bakgrund.

2. Har du själv exponerats för smitta på din arbetsplats inom sjukvården via stick- och skärskador eller har du någon nära kollega som exponerats på liknande sätt? Berätta om dina tankar och erfarenheter kring detta.

- Ja det har jag eftersom jag själv har stuckit mig på kanyler för väldigt många år sedan och då brydde man sig inte överhuvudtaget, man stack sig och tvättade av med sprit och sedan gick man därifrån, sedan har jag haft kollegor som arbetat på akutmottagning som drabbats bl.a. vid omhändertagande av missbrukare som haft både HIV och hepatitsmitta och som uppträtt mer eller mindre hotfullt och försökt ”smitta ner genom att kladda med blod”, det upplevde jag som väldigt tragiskt, man blir ju rädd och bedrövad som kollega, det är alltid en väldigt utsatt arbetsmiljö på en akutmottagning eller inom ambulanssjukvården. Man är ju ”nära patienten” och därmed utsätts man alltid för olika risker.

3. Vad är din uppfattning om varför sjukvårdspersonal har så svårt att berätta att de smittats eller exponerats för smitta på jobbet och tror du det finns någon nytta för sakfrågorna när drabbad sjukvårdspersonal går ut och berättar?

- Ja, självklart så är det bra om man berättar så det skapas en större medvetenhet och kunskap kring dessa frågor, att man undviker eller inte vill berätta kan bero på att man är rädd för omgivningens oförstående eller okunskap, en slags stigmatisering men jag hoppas att så inte är fallet.Självklart är ju att det är upp till varje person att avgöra om man vill berätta eller ej.

4.   ”Säker vård”, reflektera över begreppet utifrån vårdrelaterad smitta där problemen omfattar både ett patientperspektiv och tryggad arbetsmiljö för sjukvårdspersonal.  

- Här har det skett en nedmontering av välfärden med uppsägningar av personal inom kommun och landsting och ju fler personal man gör sig av med inom Hälso- och sjukvården desto större stress, osäkerhet och risker utsätts både personal och patienterna för.

- När jag tänker ”säker vård” så är det alltid utifrån både patient och personalperspektiv, det handlar om förebyggande arbete och kunskap och viljan att investera i många nya skyddsombud på arbetsplatserna, det handlar vidare om utbildning, goda rutiner, Socialstyrelsens funktion som tillsynsmyndighet och att generellt stärka upp arbetsmiljön och forskningsinsatser, här krävs en mängd olika nya åtgärder! Säker vård handlar också om att sjukvårdspersonal har full uppbackning när man skadas på sitt jobb, alla de här frågorna hänger ihop!

Bakgrund: I Sverige söker 1000tals sjukvårdspersonal varje år till infektionsmottagningar och företagshälsovård post exponering någon form av smitta via stick- skärskador samt blodexponering och luftburen smitta i vården. Jag låter dig här och nu också ta del av resultaten av en ännu ej publicerad resultat av enkät på temat: Stick- och skärskador post exponering HIV, erfarenheter från drabbad sjukvårdspersonal.

5.  Som leg. sjuksköterska och riksdagsledamot för (s) hur funderar du kring det problemet utifrån kostnader för sjukvården men främst det omfattande personliga lidandet som dessa händelser oftast medför?

- Det är en fruktansvärd situation att hamna i och alla borde ha insikt om det ”trauma” det alltid är att utsättas för smitta på arbetsplatsen eller traumat att inte veta vilken smitta man exponerats för. Det måste finnas kunskap och redskap för att trygga arbetsmiljön, handledning, tillgång krissamtal och medicinskt omhändertagande.

- Resultaten från din frågeenkät är djupt tragiskt och tyder på stora, stora brister, tyvärr finns det mycket mer att göra! Om jag nu ska formulera det till ett politiskt budskap så är det mycket allvarligt utifrån de omfattande ekonomiska nedskärningar som skett vid arbetsmiljöverket från nuvarande regering!

( Notat valbloggen.nu: Resultat från den första svenska enkätundersökningen på detta tema publiceras med ensamrätt i  en artikel efter sommaren i tidningen arbetarskydd 20/8 och på valbloggen.nu samma dag)

Bakgrund: 11 februari röstade EU parlamentet med överväldigande majoritet igenom ytterligare en ny resolution för att trygga sjukvårdspersonal för överförd smitta på jobbet via stick- och skärskador, en liknande resolution röstades på samma sätt igenom för några år sedan, men inte mycket har hänt sedan dess och 8 mars 2010 antog ministrar inom EU Employment and Social Affairs ett nytt direktiv med samma syfte att trygga sjukvårdspersonal för smitta i sin arbetsmiljö.

Notat: Observera att nytt EU direktiv 2010/32/EU blev offentligt början juni och intervju genomfördes 7 juni, fråga 6  ej uppdaterad utifrån det nya EU direktiv, se pdf länk

6. Solidaritet är ju som begrepp och värdegrund av stor symboliskt betydelse för (s) genom historien och idag 2010. Reflektera över vad det innebär för dig som (s) riksdagsledamot och leg. sjuksköterska utifrån ett Europeiskt perspektiv, där 1 miljon stick- skärskador sker varje år och där sjuksköterskor smittats med HIV men också dött i Aids senast i England 2008 eller ”vi andra” som smittats med Hepatit B och C på våra arbetsplatser här i Sverige och inom hela EU, så hur funderar du kring detta utifrån ett solidariskt perspektiv och kollegialt? 

-   Vi måste försöka förhindra detta så långt som möjligt, utifrån ett politiskt perspektiv så måste vi politiker ta ansvaret och det ansvar vi kan ta är att se till att det finns resurser och förutsättningar för en bättre arbetsmiljö och bra lagstiftning på området här i Sverige och inom EU! Här gäller det att ha så hög säkerhet som möjligt, de här frågorna överensstämmer väl med vår röd/gröna överenskommelse, det finns väldigt tunga, skarpa skäl att se över dessa viktiga arbetsmiljöfrågor och vi röd/gröna vill bl.a. satsa 40 miljoner kronor till Arbetsmiljöverket. Här måste man se saker i sitt sammanhang och se helheten, det är ett felsteg att göra neddragningar!

Anser du att ny lagstiftning inom EU kan bidra till konkreta förbättringar här i Sverige och i så fall på vilket sätt?

-  Frågorna hör ihop utifrån ovan frågeställning, jag tycker det är bra med EU utifrån personal och patientsäkerhetsperspektiv och den rörlighet som råder inom EU gränser, det är bra att det finns en grundnivå gällande lagstiftning på området och därmed också en samsyn kring sakfrågorna.

7.  40 miljoner kronor har utlovats från de röd/gröna till Arbetsmiljöverket om ni vinner valet, kan du ge någon mer information hur ni gemensamt resonerade kring den prioriteringen och kan du samtidigt ge några fler konkreta besked på tänkbara åtgärder och prioriterade områden som innebär en tryggad arbetsmiljö, förhindra yrkesrelaterad smitta för oss som arbetar inom hälso- och sjukvården om (s) vinner valet och får bestämma?

- De här frågorna ingick i vår vårbudget och finns väl beskrivet där, det handlar om skyddsombud, utbildning, information, tillsyn och Arbetsmiljöverket. Det handlar också om kartläggning om arbetsliv och arbetsmiljöforskning hur den på bästa sätt skall samlas och organiseras i framtiden. Ur detta kommer mer kunskap, det handlar om att utvidga området inte som den nedmontering som skett under åren med den borgerliga regeringen, (m) har hävdat att dom är det ”nya arbetarpartiet” och så monterar man ner säkerheten för arbetarna, sitt eget folk. Jag har mycket svårt att förstå hela den nedmontering som skett inom hela hälso- och sjukvården under denna mandatperiod, men jag kan heller inte sätta mig in i hur Reinfeldt tänker, det blir väldigt svårt som (s) kvinna och leg. sjuksköterska!

Bakgrund: Riksdagens utredningstjänst PM 2010-03-03, Hepatit C och överföring stick/skärskador.

8.  Har du några kommentarer kring resultaten från Riksdagens utredningstjänst? 

 - Det är synd att det är ett sånt bristande intresse där ett tidigare svenskt nätverk för smittad sjukvårdspersonal också uppvaktat två ansvariga ministrar Maria Larsson och Göran Hägglund (kd) inom den borgerliga regeringen och inte fått något gensvar på sakfrågorna. Vinner röd/gröna valet så kommer garanterat en förbättring ske!

- Tryggade arbetsskadersättningar, fråga 9-10.

- Påverkan på den sexuella relationen, även om jag inte fick några restriktioner, blev det så automatiskt. Orkade inte ha samma sociala umgänge den första tiden.  Leg.sjuksköterska 2010

- Skam över att jag orsakat min familj och vänner så mycket oro. Leg.sjuksköterska 2010

Källa: Enkätundersökning/opubl. Stick-och skärskador post exponering HIV, erfarenheter från drabbad sjukvårdspersonal.

9. Har du som (s) riksdagsledamot några kommentarer eller besked kring arbetsskadeförsäkringen och tidigare rapport från Riksrevisionen RIR 2007:32 om frågorna kommer ses över om (s) vinner valet och blir en del i en kommande regering?

- Ja eftersom vi satsar mer på det här området och överhuvudtaget satsningar inom alla välfärdssystem så vill vi ju inte se en nedmontering, vi vill se en uppmontering och det har varit arbetarrörelsens främsta mål över 100 år och lär väl vara under 100 år till. Jag drabbades själv av en arbetsskada, akut luftburen latexallergi när jag arbetade som narkossjuksköterska under operation, jag fick lämna mitt jobb på en timme, fick inte ens hämta mina kläder, under denna timme så försvann ett helt yrkesliv, det var helt borta kan man säga, 150.000kr i studieskulder, blod svett och tårar och långtidssjukskriven under ett år , det var fruktansvärt och jag mådde pyton.

- Jag skickades sedan på utredning på yrkesdermatologen och arbetsskadan godkändes, det hade ju ett akut förlopp där jag insjuknade på min arbetsplats. Jag fick arbetsskadelivränta och i samband med en överenskommelse med arbetsgivare och försäkringskassan och mig själv efter ett års sjukskrivning började jag studera igen. Jag fick själv bidra ekonomiskt med 1/3 del samband med ytterligare en vidareutbildning till vårdlärare och direkt efter det kom jag in i Sveriges riksdag och då försvann livräntan så klart.

- Så det löste sig väl ganska bra för mig, men just det här att man som drabbad måste ta sig ett sådant stort ansvar i hanteringen i sitt ärende är så fel. Tyvärr är det så idag, att för varje år jag lever så blir jag mer och mer allergisk, har alltid adrenalin med mig, så det är bara att ”gilla läget”.

- Samtidigt är det nog så att hemska saker som sker kan ibland ha något gott med sig, så när det här blev konstaterat då var jag också landstingspolitiker och fick senare igenom en motion i Värmland där vi blev först i landet om att förbjuda inköp av latexhandskar! Och minska användningen av latex i den medicinsk-tekniska utrustningen så mycket som möjligt, man befarade då att mellan 8-10% av vår personal kunde utveckla mer eller mindre svår latexallergi.

- Så man kan gott säga att arbetsmiljöfrågorna ligger mig ”varmt om både själ och hjärta”, när det gäller arbetsskadeförsäkringen så ska den gälla från dag ett när arbetsskadan väl är godkänd, man ska inte behöva se hela sin ekonomi gå förlorad!

10. Kan du se något som helst behov att speciellt se över frågan om tryggade arbetsskadeersättningar vid yrkesrelaterad smitta utifrån FK arbetsskadeutredningar som enligt min uppfattning saknar kunskapsunderlag att utreda dessa allvarliga arbetsolycksfall, eller ska statsmakterna också särskilja de ekonomiska åtaganden och smidigheten i systemet vid yrkesrelaterad smitta idag och i jämförelse med en tänkbar framtida potentiell dödlig pandemi, smittsamma, samhällsfarliga, potentiellt dödliga sjukdomar som alltid omfattas av smittskyddslag 2004:168?

- Frågan är hypotetiskt, vet inte om jag kan svara på den men om man ser till sakfrågan och risken för pandemier så har den sannolikt ökat utifrån en större rörlighet och resande som sker i vårt moderna samhälle, utifrån sjukvårdspersonalens perspektiv om det inte fungerar som det skall gällande arbetsskadeförsäkring vid yrkesrelaterad smitta så får man väl utreda den saken vidare.

 ”Tack” till Marina Pettersson, Riksdagsledamot (s) och leg.sjuksköterska.

-  Utredningstjänsten har i sina efterforskningar inte kunnat finna några uttalanden av Göran Hägglund i denna fråga. Riksdagens utredningstjänst 2010-03-05. D.nr: 2010:274.

Min utgångspunkt var att besöka samtliga politiska partier i Riksdagen, men efter en hel del mycket noga överväganden och funderande vad som kändes rätt och riktigt för mig utifrån en del speciella händelser innan jag började med denna blogg, så har jag till slut beslutat att det ej känns meningsfullt att nu inför valet besöka (kd) i Riksdagen när man som parti under många år aldrig visat något som helst intresse för sakfrågorna som berör oss sjukvårdpersonal som smittats av potentiellt dödliga sjukdomar på våra jobb inom hälso-och sjukvården.

(kd) har aldrig berört frågan i en enda stavelse i något dokument eller tal under hela sin regeringsperiod dvs Maria Larsson Äldre-och folkhälsominister med yttersta ansvar för smittskyddsfrågorna och Göran Hägglund Socialminister med ansvarsområde hälso-och sjukvårdsfrågor.

Ingen av dessa två (kd) ministrar har lyft ett finger för frågorna kring yrkesrelaterad smitta, observera INTE ETT FINGER under hela sin mandatperiod där man fått förtroendet från väljare och innehar två viktiga ministerposter!

 Så varför skulle den idag VIKTIGASTE arbetsmiljöfrågan för 100.000 yrkesverksamma leg.sjuksköterskor i Sverige och Vårdförbundets medlemmar tillsammans med berörda  fackförbund som Läkarförbundet och Kommunal verksamma vid Sveriges största arbetsplats plötsligt intressera (kd) just nu inför valet?

Bakgrund: Under hela 2009 och åren innan var jag en del i ett nätverk  för sjukvårdspersonal som smittats på jobbet, vi uppvaktade båda (kd) ministrarna, främst Göran Hägglund där vi önskade ett möte med ministern på temat yrkesrelaterad smitta och möjlighet att vidarebefodra vår omfattande KUNSKAP samt viktiga EGNA erfarenheter. Samtal fördes under flera veckor med politiskt sak kunnig vid Socialdepartementet men resulterade aldrig till något konkret eller tillstymmelse av ett genuint intresse för sakfrågorna som gav förhoppningar om åtgärder inom en rimlig framtid, detta ointresse fortgick trots att frågan varit högaktuell inom EU under många år och ett fortlöpande och omfattande lidande bland de 1000 tals sjukvårdpersonal som exponeras för smitta och söker vård för detta vid infektionsmottagningar och företagshälsovård, ett  Sverige där Göran Hägglund(kd) innehaft ansvar för Hälso-och sjukvården och Maria Larsson(kd) minister med ansvar för smittskyddsfrågorna!

Seminarium 2009. Vidare fördes en dialog med en av de politiskt sak kunniga för Göran Hägglund, Socialdepartementet kring ett framtida anförande ministern skulle ha vid ett seminarium i Södertälje som anordnats av Svensk Förening för Vårdhygien. Jag framförde hur symboliskt viktigt det vore om ministern ville beröra frågan i sitt anförande med stick-och skärskador samt blodexponering och luftburen smitta i vården just utifrån temat för seminarium : vårdhygien. 100tals sjukvårdpersonal  från hela Sverige hade samlats vid seminarium, det var ”gräddan” inom proffesionen med  just detta ansvarsområde och nu skulle ansvarig minister Göran Hägglund göra ett anförande kring ämnet, vårdhygien! Ett lämpligare tillfälle kunde knappast komma igen enligt min uppfattning, Göran Hägglund aldrig berört frågan med yrkesrelaterad smitta vid ett enda tillfälle som minister, inte ens när vårdrelaterade infektioner tagits uppsom en viktigt ämnesområde, men enbart då utifrån ett patientperspektiv!

Så jag ansåg det var en rimlig önskan,  bakgrundsinformation/fakta skickades i god tid till Socialdepartementet och när nu ministern inte hade ”tid” att vid något tillfälle träffa ett litet nätverk med sjukvårdspersonal som smittats med potentiellt dödlig blodsmitta på sitt jobb inom sjukvården, ja då kunde kanske ministern ändock kanske om än ”symboliskt” omnämna yrkesrelaterad smitta som ett kanske tänkbart problem här i Sverige?

Ingen som är intresserad av sakfrågorna och läser denna blogg kan ju ha undgått att Göran  Hägglund drivit frågorna kring VÅRDRELATERADESKADOR väldigt hårt under sin tid som minister, syftet är gott,  men frågan  har aldrig enbart omfattat ett PATIENTPERSPEKTIV , ”glömmer man bort” PERSONALPERSPEKTIVET så  håller det inte måttet utifrån mitt perspektiv, det blir helt enkelt ett ”halvdant” jobb!

För så här fungerar det på ”enkel svenska” för de makthavare och beslutsfattare  som har svårt att förstå ”vår verklighet” : Om ”Agda” på 8 an ovetandes är bärare av MRSA eller  TBC infektion så kommer sjuksköterskan ”Lotta” som är helt ovetandes om smittan och därmed helt utan skyddsutrustning för luftburen smitta (vissa TBC stammar har muterat och blivit mer agressiva senaste åren)

Så om ”Agda” på sal 8 smittar sjuksköterskan Lotta som arbetar vidare under dagen och smittar ”Hasse” på 10 an, helt ovetandes så….

Alla förstår att här krävs inget större logiskt tänkande föratt lägga ihop den smittskyddsekvationen och att man då som ansvarig minstrar enbart lyckas UTTALA ett patientperspektiv trots svensk smittskyddslag 2004:168, arbetsmiljölagstiftning, socialstyrelsens publikationer så har vi redan tagit del av det politiska budskapet från (kd) :

-”Vi sk*ter i personalen”

- ”Vi glömde bort er”

- ”Vi klarar inte av att formulera yrkesrelaterad smitta, stick-och skärskador samt blodexponering och luftburen smitta i vården som ett begrepp/problem i något av de 10.000 tals dokmentsidor kring vårdrelaterad skador som vi producerat under våra år som ansvariga ministerar, eller klarar Göran Hägglund inte ens av att uttala det? 

För inledningsvis fördes frågan om yrkesrelaterad smitta över från Arbetsmarknadsdepartementet till Göran Hägglund 2008-2009, Sven Otto Littorin (m) ansågs sig heller inte ha ansvaret för stick-och skärskador i vården när en skriftlig förfrågan uppmärksammade problemen på likande sätt, resultatet där  Arbetsmakrknadsdepartementet hänvisade frågan  till Socialdepartementet blev som Riksdagens utredningstjänst konstaterade 5 mars 2010 ”  Utredningstjänsten har i sina efterforskningar inte kunnat finna några uttalanden av Göran Hägglund i denna fråga”. 

Så då hade vi det här viktiga seminarium i Södertälje 20-22 april 2009. Trots en väl underbyggd förhandsinformation  som kom i god tid till Socialdepartementet så lyckades INTE Göran Hägglund under sitt anförande ens omnämna yrkesrelaterad smitta som ett begrepp, inte med en enda liten stavelse anser han det heller viktigt att ens omnämna de sjukvårdspersonal som smittats med potentiellt dödlig smitta i Sverige på sina jobb utifrån de 1000tals som varje år exponeras för smitta och söker vård vid Sveriges infektionsmottagningar och företagshälsovård, han negligerar därmed också det omfattande psykiska lidandet dessa vård/yrkes/relaterade skador medför för sjukvårdspersonal tillsammans med de 10.000 tals av anhöriga som indirekt också berörs och utsätts för oro kring smittan, för det berör alltid, barnen i en familj, föräldrar, syskon, sambo, fru/make!

Att frågan aldrig omnämts när den också förts upp, får idag 2010 anses som ett flagrant och uppseendeväckande frånvaro av ansvar som minister av Göran Hägglund.

Så vad gjorde jag efter  hans tal? Jo var ju tvungen att gå fram och presenterade mig, överlämnade ett exemplar av rapporten från Vårdförbundet på Stick-och skärskador samt blodexponering i vården från 2005.

Han såg ”snopen ut”, har aldrig sett den välpolerade mannen ”le” en enda gång och han verkade också svårt som minsiter att finna ord, komma med en spontan och vettig replik,  för jag kommer inte ens idag ihåg vad han replikerade trots att han är politiker och torde kunna formulera skarpa budskap och komma med kloka ord på vägen.

Sannolikt bemödade han sig aldrig att ens läsa rapporten från Vårdförbundet…….”Röster” från 1200 drabbade sjuksköterskor för Hägglund lyssnade ju aldrig heller på de sjukvårdspersonal som smittats i Sverige, fanns aldrig ”tid” för det….Därmed slösar jag inte min TID inför valet att träffa (kd), att (kd) skulle komma med några besked nu inför valet i 11 timmen, kännas inte trovärdigt!

Jag företräder idag om än symboliskt  också alla dom som exponerats eller smittas på sina jobb, mina besök är därmed en samlad ”röst” för alla som drabbats och nu när våra gemensamma budskap för första gången förs vidare till samtliga politiska partier, våra folkvalda i Sveriges Riksdag. Mina möten genomförs med  stor ödmjukhet utifrån de facto ett omfattande tyst lidandet som pågått under decennier och fortsatt pågår här i detta nu,  i Sverige 2010. Kaj Johansson leg.sjuksköterska.

-”Jag ser ett stort problem när man inte följer regelverk för hur man ska skydda sig mot smitta på jobbet!” Margareta B Kjellin (M) Riksdagen 29 april

Tryggad Arbetsmiljö, fråga 1-8.

1. Berätta lite kortfattat om din yrkesbakgrund, samt om du haft någon nytta av dina erfarenheter som leg. sjuksköterska i ditt arbete som riksdagsledamot för (M) och i så fall på vilket sätt?

-Jag är sjuksköterska sedan 1969 och har arbetat bl.a. på ÖNH på SÖS och flyttade sedan till Gävle och arbetade på lungkliniken samt allergimottagning, jag är också vårdlärare sedan 1976 och varit fritidspolitiker så i stort sett var jag vårdlärare fram till 2006 och utbildat undersköterskor, frånsett två mandatperioder en som kommunal råd och en som oppositionsråd. Idag sitter jag i socialutskottet och mina ansvarsområden är funktionshinder och äldrepolitik  jag är (M) äldrepolitiska talesperson vilket betyder att jag haft jättestor nytta av min bakgrund, kunskap och erfarenheter när man ska vara med och skriva texter, se äldres behov samt underlag till propositioner, men  framförallt har min erfarenhet att varit ute med elever inom äldreomsorgen varit till väldigt stor nytta.

 2. Har du själv exponerats för smitta på din arbetsplats inom sjukvården via stick- och skärskador eller har du någon nära kollega som exponerats på liknande sätt? Berätta om dina tankar och erfarenheter kring detta.

-Jag har inte varit utsatt för riskerna, men jag kommer ihåg någon elev som stuckit sig under sin praktik , det skapade oro och uppföljande provtagning, det är det närmaste jag kan komma ihåg och det är klart att det är oroande, samtidigt blir det ju väldigt påtagligt när det sker att man inte har följt de föreskrifter som dom borde följa. Det är ju typiskt när man tar blodprover och återför skyddshylsan mot nålen s.k. re- capping, dom här frågorna tas ju upp under utbildningen där jag kommer ifrån i Hudiksvall.

3. Vad är din uppfattning om varför sjukvårdspersonal har så svårt att berätta att de smittats eller exponerats för smitta på jobbet och tror du det finns någon nytta för sakfrågorna när drabbad sjukvårdspersonal går ut och berättar?

-Jag har inte träffat på någon så jag kan inte svara på det. Men jag tror det alltid är bra att människor går ut och berättar och jag ser ett stort problem när man inte följer regelverk för hur man ska skydda sig mot smitta på jobbet. Man har ju ett ansvar som personal att använda dom förebyggande saker vi har, sedan att det inte alltid funnits från början och att det utarbetats så små småningom det är ju bara bra, jag ser det som ett väldigt stort bekymmer.

4. ”Säker vård”, reflektera över begreppet utifrån vårdrelaterad smitta där problemen omfattar både ett patientperspektiv och tryggad arbetsmiljö för sjukvårdspersonal.

-Säker vård bygger på flera olika komponenter. Framför allt rätt kompetens hos personalen inom alla yrkesområden, riktiga föreskrifter samt det allra viktigaste att man följer dem. Dessutom förutsätt säker vård att patienten är korrekt informerad och förstår vården så att patienten kan vara delaktig och följa givna föreskrifter. Förutom de rent mänskliga faktorerna fordras anpassade lokaler och väl avvägt material som behövs i vården. När det gäller vårdrelaterad smitta behövs kunskaper om smittämnen, smittvägar, mottagliga individer och framförallt hur man bryter smittvägar. Det behövs också rätt skyddsutrustning och kunskaper om hur man använder den. En annan viktig fråga är omhändertagandet av dekontaminerat material. KUNSKAP; KUNSKAP OCH FÖLJA FÖRESKRIFTER!

Bakgrund: I Sverige söker 1000tals sjukvårdspersonal varje år till infektionsmottagningar och företagshälsovård post exponering någon form av smitta via stick- skärskador samt blodexponering och luftburen smitta i vården.

 5. Som leg. sjuksköterska och riksdagsledamot för (M) hur funderar du kring det problemet utifrån kostnader för sjukvården men främst det omfattande personliga lidandet som händelserna oftast medför?

-Jag tycker det är viktigt att man går på kontroller, man har en skyldighet att göra det om man blivit utsatt för smitta annars kan man ju bli en dold smittbärare, grunden handlar ju om försöka skydda sig för att inte utsätta sig och det är möjligt att man skulle behöva en större kampanj inom vården, nationellt, kanske från Vårdförbundet, Kommunal eller arbetsgivare  SKL, Sveriges Kommuner och Landsting kanske tillsammans. Jag tycker också man kanske ska fundera över när det gäller läkargruppen och kirurgers utsatthet om man kanske skulle screena patienter regelmässigt inför operation.

Bakgrund: 11 februari röstade EU parlamentet med överväldigande majoritet igenom ytterligare en ny resolution för att trygga sjukvårdspersonal för överförd smitta på jobbet via stick- och skärskador, en liknande resolution röstades på samma sätt igenom för några år sedan, men inte mycket har hänt sedan dess och 8 mars 2010 antog ministrar inom EU Employment and Social Affairs ett nytt direktiv med samma syfte att trygga sjukvårdspersonal för smitta i sin arbetsmiljö. Se bakgrunds länk

6. Har du några reflektioner kring problemet utifrån ett Europeiskt perspektiv där 1 miljon stick- skärskador sker varje år?

-Jag har inte tagit del av bakgrundsinformation men tittar man på lagstiftningen kring de här frågorna så är det mycket svårt att lagstifta bort det, det man kan lagstifta om är ju vilka rättigheter man har om man smittas. Det enda i det här sammanhanget är väl om man har resolutioner som ställer krav på verksamheten att man har en säker arbetsmiljö och tillgång på skyddsutrusning samt att man arbetar förbyggande.

Anser du att ny lagstiftning inom EU kan bidra till konkreta förbättringar här i Sverige och i så fall på vilket sätt?

-Samma svar som innan, det handlar om information, kunskap och förebygga.

Bakgrund: Jag hävdar att Sveriges 28 infektionsmottagningar måste leda arbetet till förbättringar i samverkan med Landstingens lokala smittskyddsenheter och möjligen sektioner för vårdhygien för att samordna kunskap för nödvändiga åtgärder i arbetet mot stick- och skärskador samt blodexponering och luftburen smitta i vården, men för det krävs det enligt min uppfattning utökade resurser och öronmärkta nya pengar för att driva nya projekt och studier och inhämta nya kunskapsunderlag. Vidare är Arbetsmiljöverket ansvarig myndighet för arbetsmiljöfrågorna med stor kunskap, stick och skärskador har heller aldrig omnämnts som ett prioriterat arbetsmiljöområde i något regelringsbrev som styr myndighetens arbete och därmed resurser för att arbeta med frågan i någon större omfattning och som prioriterat område.

7. Kan du idag ge några konkreta besked på tänkbara åtgärder eller andra prioriterade områden där du som riksdagsledamot för (M) kommer verka för en tryggad arbetsmiljö för oss som arbetar inom hälso- och sjukvården om (M) blir en del i en ny kommande regering efter valet 2010?

-Tryggad arbetsmiljö handlar inte bara inom hälso- och sjukvården , vi jobbar ju mycket med jämförande delar av kvalitet inom sjukvården och där är en trygg arbetsmiljö och bra förutsättningar för personalen en viktig del, man kan  aldrig få kvalitet inom vården och man inte har en personal som känner sig trygg, lugn och säker på arbetsplatsen, personalen är basen i kvalitén. De viktigaste delarna är arbetsgivarna och fackförbund, man har helt enkelt inte råd att låta bli, ett administrativt verk som Arbetsmiljöverket sitter som en övervakande del det är inte det väsäntliga.

Bakgrund: Riksdagens utredningstjänst PM 2010-03-03, Hepatit C och överföring stick/skärskador.

 8. Har du några kommentarer kring resultaten från Riksdagens utredningstjänst?

-Det finns regelverk från Socialstyrelsen hur man skall bete sig och hur personalen ska bete sig, det ska ingå i utbildningen sedan är det ju det här med patientsäkerhetsarbetet och vi jobbar nu med en proposition där vi vill ha nolltolerans för skador i vården för det här påverkar ju även patienterna. Personalen är en viktig del att bryta smittvägar det handlar om handskar, desinfektion, hygien, tekniska hjälpmedel, hantera kanyler och ha rutiner om något händer….. Jag tycker de här sakerna är det absolut viktigaste och att fackföreningar och arbetsgivarna måste jobba intensivt med dessa frågor tillsammans med personalen, för följer man detta, så är det inte särskilt mycket incidenter som kommer ske. Personalen har också ett eget ansvar, för när personalen struntar i det och det är min uppfattning att en hel del gör, eller när människor inte förstår, så är det allvarligt!

Tryggade arbetsskadersättningar, fråga 9-10.

9. Hur du några kommenterar och drar du några slutsatser utifrån Riksrevisionens tidigare rapport(RiR 2007:32) ”FK hantering av arbetsskadeförsäkringen” och utifrån erfarenheter, beskrivningar av situationen i Sverige för sjukvårdspersonal med yrkesrelaterad smitta? Anser du samtidigt att det rimligt att dessa arbetsskadeutredningar kan pågå under nästan ett helt decennium vid FK och att det nästan alltid krävs juridiskt ombud för att hävda sin rätt till 100% livränta fram tills man blivit frisk eller fått möjlighet till byte av arbetsuppgifter efter man smittas med sjukdomar omfattandes smittskyddslag 2004:168, om inte, kan du ge några konkreta besked inför valet på förbättringar där du som riksdagsledamot för (M) och ditt parti blir en del i en ny kommande regering efter valet 2010?

-Jag har inte läst rapporten, mycket av min tid går åt som äldrepolitiskt talesman åt (M). Men det finns heller ingen som drabbats av arbetsskada som säger att utredningen går fort och kvickt” all utredning av det här slaget tar tid så jag vet ej heller vad om kan anses rimlig lång tid . Det här handlar heller inte om någon lag som vi förändrat sedan vi kom till makten, men man kanske behöver göra en översyn om den här frågan på departementet, jag lovar att jag tar med mig frågan.

10. Är det rimligt att man också kan förvänta sig att sjukvårdspersonal får genomgå detsamma vid FK om stora yrkesgrupper smittats vid en framtida potentiellt dödlig pandemi eller ska man särskilja de ekonomiska åtagandeoch smidigheten i systemet utifrån smittans omfattning?

-Jag tycker inte det är rimligt att man ska behöva vänta på arbetsskadersättningar i kanske 7-8 år som du beskrev har hänt för någon inom ert nätverk utan att gå in på enskilda fall. Men har man klargjort smittvägen anser jag att saken avgjord! Det kan ju också handla om långsiktiga effekter som vid en whiplash skada där det kan ta lång tid innan man ser vilka konsekvenser arbetsskadan får och då kan det ta längre tid.

”Tack” till  Margareta B Kjellin, Riksdagsledamot (M) och leg.sjuksköterska.

Jag företräder idag om än symboliskt  också alla dom som exponerats eller smittas på sina jobb, mina besök är därmed en samlad ”röst” för alla som drabbats och nu när våra gemensamma budskap för första gången förs vidare till samtliga politiska partier, våra folkvalda i Sveriges Riksdag. Mina möten genomförs med  stor ödmjukhet utifrån de facto ett omfattande tyst lidandet som pågått under decennier och fortsatt pågår här i detta nu,  i Sverige 2010. Kaj Johansson leg.sjuksköterska.

”Arbetsmiljöarbetet har inte varit den nuvarande regeringens första prioritet”. Elina Linna (v) Riksdagen 14 april

Tryggad Arbetsmiljö, fråga 1-8.

 1.    Berätta lite kortfattat om din yrkesbakgrund, samt om du haft någon nytta av dina erfarenheter som leg. sjuksköterska i ditt arbete som riksdagsledamot för (v) och i så fall på vilket sätt?

-Jag blev färdig sjuksköterska i Finland 1972 och flyttade till Sverige, jag  specialiserade mig inom psykiatrin och utbildade mig till vårdlärare  1977-1978.  Med min bakgrund och uppdrag för (v) i Socialutskottet där jag suttit i 8 år och hanterat många sjukvårdsfrågor så har min breda yrkeserfarenhet inom hälso- och sjukvården självklart varit till väldigt stor nytta.

2.   Har du själv exponerats för smitta på din arbetsplats inom sjukvården via stick- och skärskador eller har du någon nära kollega som exponerats på liknande sätt? Berätta om dina tankar och erfarenheter kring detta.

-Jag har aldrig själv som tur är, exponerats för smitta som sjuksköterska, men jag kommer så väl ihåg en incident när jag arbetade på Beckomberga sjukhus på -70 talet när en kollega hade stoppat ner en använd spruta/kanyl i fickan och när vi gick in på expeditionen så stack hon sig på kanylen som låg kvar i fickan, hon blev jätterädd fastän vid det tillfället visste vi ju ingenting om riskerna för hepatit C eller HIV som idag. Jag hjälpte henne att göra rent såret men några andra åtgärder vidtogs aldrig.

3. Vad är din uppfattning om varför sjukvårdspersonal har så svårt att berätta att de smittats eller exponerats för smitta på jobbet och tror du det finns någon nytta för sakfrågorna när drabbad sjukvårdspersonal går ut och berättar?

- Det där har jag ingen erfarenhet av men jag tror t.ex. med HIV smitta, för det finns ju flera fall av yrkesexponering Internationellt, så för dom som smittas på jobbet kan det vara stigmatiserande på samma sätt som med Hepatit C, dvs. att man kopplar händelserna till sexuellt överförda sjukdomar och kanske då också samhällets fördömande attityder kring dessa infektionssjukdomar, jag berättade ju om incidenten som drabbade min kollega. Hon sa vid det tillfället ”Hur dum kan man vara” så när olyckan inträffar kanske man också upplever det som ens eget fel och skuldbelägger sig själv.

4. ”Säker vård”, reflektera över begreppet utifrån vårdrelaterad smitta där problemen omfattar både ett patientperspektiv och tryggad arbetsmiljö för sjukvårdspersonal.

- Ja det är det ju så att lagstiftningen som förstärker patientsäkerheten kommer vilken dag som helst, en proposition som behandlas i socialutskottet som jag ännu inte sett, men min gissning är att det inte omfattar personalens säkerhet. Fastän där finns ju paralleller för om arbetsplatsen och arbetsmiljön inte är organiserad så personalen känner sig säker i sin arbetsmiljö och riskeras infektioner, så påverkar det patienternas trygghet också. Som exempel har vi ju vinterkräksjukan där konsekvensen blivit att man stänger avdelningar och här finns ju infektioner som inte är synliga på det sättet. Som gammal sjuksköterska tänker jag att det här med säker vård handlar väldigt mycket om hygienfrågor, städningen är ett bra exempel och där är det ju viktigt att personalen på avdelningen kan och ska kommunicera med städpersonalen. Speciellt när städningen lämnats över till externa bolag som inte alltid har personal som klarar av att kommunicera eller inte heller ska prata med vårdpersonalen om sitt arbete, kan det blir problem. Det är ju jätteviktigt att man städar på korrekt så att inte smitta sprids vidare.

Bakgrund: I Sverige söker 1000tals sjukvårdspersonal varje år till infektionsmottagningar och företagshälsovård post exponering någon form av smitta via stick- skärskador samt blodexponering och luftburen smitta i vården.

 5. Som leg. sjuksköterska och riksdagsledamot för (v) hur funderar du kring det problemet utifrån kostnader för sjukvården men främst det omfattande personliga lidandet som händelserna oftast medför?

-Jag vet inte exakt statistik, men på vilken arbetsplats som helst måste man tänka på arbetsmiljön på så sätt att ingen ska bli skadad. Man kanske inte kan eliminera alla olycksfall för det är en arbetsmiljö med risker, men man ska ha strukturer så man inte är rädd på arbetsplatsen för exempelvis att få en blodsmitta. Jag ska berätta ett exempel, som en kompis som då arbetade på Södersjukhuset har berättat. Man hade då infört ett nytt mål som innebar att alla patienter på akuten skulle vara ute därifrån inom visst antal timmar. En patient med svåra skador kom in, det fanns mycket blod, en del droppade också på golvet. Bråttom var det. Då tog en av personalen en engångsblöja för att torka upp blodet på golvet för att ingen skulle halka. Efteråt fick hon en tillsägelse för att hon inte hade svabbat upp golvet i stället. Visst kan man diskutera, vilken metod var bäst. Men det avgörande var att man ska använda den billigaste metoden och att det fanns en tidspress för att klara av uppdraget. Vet inte om mitt exempel är så bra, men min slutsats är att man lätt glömmer bort att ta hänsyn till risker för lidandet och kostnader för personalen då man ”effektiviserar” inom sjukvården.

Bakgrund: 11 februari röstade EU parlamentet med överväldigande majoritet igenom ytterligare en ny resolution för att trygga sjukvårdspersonal för överförd smitta på jobbet via stick- och skärskador, en liknande resolution röstades på samma sätt igenom för några år sedan, men inte mycket har hänt sedan dess och 8 mars 2010 antog ministrar inom EU Employment and Social Affairs ett nytt direktiv med samma syfte att trygga sjukvårdspersonal för smitta i sin arbetsmiljö. Se bakgrunds länk

6. Har du några reflektioner kring problemet utifrån ett Europeiskt perspektiv där 1 miljon stick- skärskador sker varje år?

- Hälso- och sjukvårdsfrågorna är ett nationellt ansvar. Jag är skeptisk mot EU-resolutioner, arbetsförhållanden ser väldigt olika ut på sjukhusen mellan olika EU- länder.

Anser du att ny lagstiftning inom EU kan bidra till konkreta förbättringar här i Sverige och i så fall på vilket sätt?

Se mitt svar ovan, kan lägga till att risken finns att EU – bestämmelserna blir ett lägsta nivå så det kan finnas risk för försämringar också.

Bakgrund: ”Jag hävdar att Sveriges 28 infektionsmottagningar måste leda arbetet till förbättringar i samverkan med Landstingens lokala smittskyddsenheter och möjligen sektioner för vårdhygien för att samordna kunskap för nödvändiga åtgärder i arbetet mot stick- och skärskador samt blodexponering och luftburen smitta i vården, men för det krävs det enligt min uppfattning utökade resurser och öronmärkta nya pengar för att driva nya projekt och studier och inhämta nya kunskapsunderlag. Vidare är Arbetsmiljöverket ansvarig myndighet för arbetsmiljöfrågorna med stor kunskap, stick- och skärskador har heller aldrig omnämnts som ett prioriterat arbetsmiljöområde i något regelringsbrev som styr myndighetens arbete och därmed resurser för att arbeta med frågan i någon större omfattning och som prioriterat område”.

7. Kan du idag ge några konkreta besked på tänkbara åtgärder eller andra prioriterade områden där du som riksdagsledamot för (v) kommer verka för en tryggad arbetsmiljö för oss som arbetar inom hälso- och sjukvården om (v) blir en del i en ny kommande regering?

- Arbetsmiljöarbetet har inte varit den nuvarande regeringens första prioritet. Vänsterpartiet anser att arbetsmiljöfrågorna är en viktig politisk fråga, lokalt, regionalt och på riksnivå. Vänsterpartiet vill ge mer pengar till kommuner och landsting så att man har möjlighet att behålla personal. I slimmade organisationer riskerar arbetsmiljöfrågorna glömmas bort. Vi vill också satsa mer på forskning inom arbetsmiljö.

Bakgrund: Riksdagens utredningstjänst PM 2010-03-03, Hepatit C och överföring stick/skärskador.

8. Har du några kommentarer kring resultaten från Riksdagens utredningstjänst?

- Regeringen kan ju via sina regleringsbrev ta upp prioriteringar, så har inte regeringen tänkt, det vi kritiserar från (v) sida är att regeringens reformer ofta är tänkta utifrån vårdföretagens bästa. Man håller på att ändra vården till en del av näringslivssektorn och då är det vårdföretagens intressen som är prioritet 1 och anställdas intressen glöms bort. Man tänker heller inte förbyggande insatser, som exempel i Vårdval inom primärvården där satsar man på patientbesök som helst ska vara många och korta, men inte diskussioner om förebyggande insatser och drar man då paralleller så förebygger man inte heller i arbetsmiljö. Utan som vårdpersonal ska man vara effektiv och hinna ta så många patienter som möjligt.

Tryggade arbetsskadersättningar, fråga 9-10.

9. Hur du några kommenterar och drar du några slutsatser utifrån Riksrevisionens tidigare rapport(RiR 2007:32) ”FK hantering av arbetsskadeförsäkringen” och utifrån erfarenheter, beskrivningar av situationen i Sverige för sjukvårdspersonal med yrkesrelaterad smitta?  Anser du samtidigt att det rimligt att dessa arbetsskadeutredningar kan pågå under nästan ett helt decennium vid FK och att det nästan alltid krävs juridiskt ombud för att hävda sin rätt till 100% livränta fram tills man blivit frisk eller fått möjlighet till byte av arbetsuppgifter efter man smittas med sjukdomar omfattandes smittskyddslag 2004:168, om inte, kan du ge några konkreta besked inför valet på förbättringar där du som riksdagsledamot för (v) och ditt parti blir en del i en ny kommande regering?

- Det är ju så att under de senaste åren har FK fått mycket kritik att de inte hinner med handläggning av ärenden, så antagligen har det blivit ännu sämre sedan Riksrevisionens rapport. Har man väl fått arbetsskadan godkänt ska det sedan inte vara några problem med arbetsskadelivräntan. Har också arbetsgivaren brustit i sitt ansvar och indirekt vållat arbetsskadan tycker jag att arbetgivaren ska ta sitt ansvar för att säkerställa arbetskadeersättning och hjälpa till med ombud. Jag tycker annars det är bra med kompletterande försäkringsskydd vid yrkesrelaterad smitta som man teckna som medlem i Vårdförbundet och Läkarförbundet, det är ju ett riskfyllt arbete och det är bra att facken också engagerar sig i frågan. Men det viktigaste är alltid arbetsgivarens ansvar och att det finns strukturer för att förhindra smitta på jobbet och tillgång på skyddsmaterial så man kan skydda sig som anställd. Men det finns också en konflikt idag just med kravet på effektivitet och produktivitet inom vården.

10. Är det rimligt att man också kan förvänta sig att sjukvårdspersonal får genomgå detsamma vid FK om stora yrkesgrupper smittats vid en framtida potentiellt dödlig pandemi eller ska man särskilja de ekonomiska åtaganden och smidigheten i systemet utifrån smittans omfattning?

- Om man tänker på fågelinfluensan så då samarbetade vi med s – regeringen och vid det tillfället diskuterades vårdpersonalens roll. Vi kom fram till att vårdpersonalen först skulle vaccineras, men att man t.ex. skulle ha speciella förmåner det tror jag inte behövs, om det bryter ut ska samhället vara solidarisk och blir man smittad i jobbet är det självklart att samhället ska ersätta den personen, man ska inte också blir ekonomiskt lidande!

”´Tack” till Elina Linna, Riksdagsledamot (v) och leg.sjuksköterska.

”Det är ett arbetsgivaransvar” Gunvor G. Ericson (mp) Riksdagen 17 mars

Tryggad Arbetsmiljö, fråga 1-7.

1.    Berätta lite kortfattat om din yrkesbakgrund, samt om du haft någon nytta av dina erfarenheter som leg. sjuksköterska i ditt arbete som riksdagsledamot för (mp) och i så fall på vilket sätt?

- Jag är sjuksköterska och jobbat i vården sedan 1980 inom olika enheter men mest inom akutsjukvård, men jag har också arbetat med andra saker, senast jag jobbade som sjuksköterska var 2004. Ja jag tycker jag har haft nytta av min yrkesbakgrund bl.a. bredden i sjukvårdspolitiska frågor där jag har en viss yrkeserfarenhet, det har inneburit att jag kunnat ta till mig olika saker, värderingen av olika förslag, men jag är här som företrädare för de som har valt mig.

2. Har du själv exponerats för smitta på din arbetsplats inom sjukvården via stick- och skärskador eller har du någon nära kollega som exponerats på liknande sätt? Berätta om dina tankar och erfarenheter kring detta.

- Jag råkade själv ut för stickskada när jag arbetade i Norge tror 2002 när jag arbetade vid ett bemanningsföretag, patienten var både HIV och HCV positiv och var inlagd på intensiven, incidenten skedde efter provtagning när en läkare mycket slarvig lagt en kanyl på en stol, när jag sedan skulle samla ihop skräpet stack jag mig. Man tog prover i Norge men också i Sverige, det var en orostid innan man fick besked om man blivit smittad eller inte, särskilt när man arbetar inom bemanningsbranschen där man har en tillfällig anställning, så är det ju en känsla som inte var ju så jättekul. Det togs ett nollprov i Norge och sedan prov hos företagshälsovård när jag kom hem efter några veckor. Det är klart man blir orolig om man blivit smittad, vid det tillfället blev jag heller inte insatt på några bromsmediciner för HIV, idag är det ju annorlunda, ingen upplyste mig om det då i Norge 2002.

3. Vad är din uppfattning om varför sjukvårdspersonal har så svårt att berätta att de smittats eller exponerats för smitta på jobbet och tror du det finns någon nytta för sakfrågorna när drabbad sjukvårdspersonal går ut och berättar?

- Jag upplever det nog inte så, kanske att man är rädd att tala om att man gjort fel på jobbet och att man inte använt skyddsutrustning, men inte att man inte berättar, det är nog ett generellt problem att man inte anmäler, det är min upplevelse att man anmäler tillbud i för liten skala, tillbud skall alltid anmälas.

4. ”Säker vård”, reflektera över begreppet utifrån vårdrelaterad smitta där problemen omfattar både ett patientperspektiv och tryggad arbetsmiljö för sjukvårdspersonal.

- Säker vård är oerhört stor fråga, det handlar om många olika saker som rätt behandlingsmetoder, bemanningssituation och att man är tillräckligt med personal så man kan följa de rutiner och instruktioner som finns, det kan handla om schemaläggning så man kan fatta kloka beslut i stressiga situationer och att man använder och att det finns tillgång på skyddsutrustning t.ex. venflon nålar med stickskydd. Jag tycker man tonat ned arbetsmiljöfrågorna under denna mandatperiod bl.a. nedläggning av Arbetslivsinstitutet och i folkhälsopropositionen så var ju det avsnittet om arbetsmiljö det som togs minst plats, det är en klart nedprioriterad fråga från den här regeringen.

Bakgrund: I Sverige söker 1000tals sjukvårdspersonal varje år till infektionsmottagningar och företagshälsovård post exponering någon form av smitta via stick- skärskador samt blodexponering och luftburen smitta i vården.

 5.  Som leg. sjuksköterska och riksdagsledamot för (mp) hur funderar du kring det problemet utifrån kostnader för sjukvården men främst det omfattande personliga lidandet som händelserna oftast medför?

- Det jag ser, som jag sa tidigare, arbetsmiljöarbetet har inte haft en tydlig prioritet, stick och skärskador och blodexponering är oerhört problematiskt och är en del i detta, man behöver ta ett helhetsgrepp om arbetsmiljöfrågorna och ha ett mer förebyggande ”tänk” kring det här, det behövs ju också att man har tillsyn på vilket sätt arbetsgivaren arbetar förebyggande. Vidare är kunskapsunderlaget ” Att förebygga vårdrelaterade infektioner ” ett viktigt dokument från Socialstyrelsen det gäller både patienter och personal. Arbetsgivaransvaret är viktigt och det anser jag att man inte har tagit, man har inte haft någon informationskampanj sedan slutet av 1990 talet enligt ett uttalande från Gudrun Skoglund vid Arbetsmiljöverket som lämnades till Riksdagens utredningstjänst när man såg över frågan, så t.ex. varför informerar inte arbetsgivarna om de skyddsutrustningar som finns,  enligt arbetsmiljölagen? Ett arbetsgivaransvar innebär att tillhandahålla skyddsutrustning som stickskyddade kanyler, sedan ligger också ansvar på arbetstagarna att använda skyddsutrustning men man måste också som arbetsgivare informera att skyddsmaterial finns och varför! Det här är inte en ekonomisk fråga, för det kostar arbetsgivaren när sjukvårdspersonal är sjuk.

Bakgrund: 11 februari röstade EU parlamentet med överväldigande majoritet igenom ytterligare en ny resolution för att trygga sjukvårdspersonal för överförd smitta på jobbet via stick- och skärskador, en liknande resolution röstades på samma sätt igenom för några år sedan, men inte mycket har hänt sedan dess och 8 mars 2010 antog ministrar inom EU Employment and Social Affairs ett nytt direktiv med samma syfte att trygga sjukvårdspersonal för smitta i sin arbetsmiljö.

6. Har du några reflektioner kring problemet utifrån ett Europeiskt perspektiv där 1 miljon stick- skärskador sker varje år?

- Jag tycker inte den här frågan ska beslutas på EU nivå, det är ett nationellt ansvar, här måste varje land ta sitt eget ansvar och de europeiska länderna har också väldigt olika sjukvårdssystem.

Anser du att ny lagstiftning inom EU kan bidra till konkreta förbättringar här i Sverige och i så fall på vilket sätt?

- Jag anser att Sverige ska ta sitt ansvar oavsett EU-medlemsstaternas eventuella råd eller ej, se ovan. Detta är inte ett område som är gränsöverskridande som t.ex. luftföroreningar och som främst kräver samarbete mellan länder. Varje land måste ta sitt ansvar.

7. Kan du idag ge några konkreta besked på tänkbara åtgärder eller andra prioriterade områden där du som riksdagsledamot för (mp) kommer verka för en tryggad arbetsmiljö för oss som arbetar inom hälso- och sjukvården om (mp) blir en del i en ny kommande regering?

- När det gäller arbetsmiljöansvar som arbetsgivare så ligger det på respektive landsting där har landstingspolitiker ett jättestort ansvar när det gäller arbetsmiljöfrågorna och på riksdagsnivå där vill vi faktiskt återupprätta det arbetsmiljöarbetet som gått förlorat, nu är inte jag expert på arbetsmiljöfrågorna men det pågår ett arbete där vi kommer lägga fram ett antal förslag som både handlar om arbetsmarknad näringsliv och där ingår också arbetsmiljöfrågor, det är inte klart ännu men kommer i vårt gemensamma vårbudgetförslag förhoppningsvis, men då handlar det ju om arbetsmiljö generellt.

 Tryggade arbetsskadersättningar, fråga 8-10.

Inför avslutande frågor bifogades endel faktahänvisningar och erfarenheter från smittad sjukvårdspersonal, dvs frånvaron av 100% tryggade arbetsskadersättningar vid yrkesrelaterad smitta från dag 1 och arbetsskadeutredningar som tar oacceptabelt lång tid, ibland upp till ett decennium innan allt klart, om inte ens då!

8.  Hur tror du man kan motivera ungdomar idag och inför framtiden att söka sig till Hälso- och sjukvården när statsmakterna vid dags dato inte ens lyckats säkerställa en ekonomisk trygghet för de sjukvårdspersonaler som redan smittats på sina jobb av potentiella dödliga sjukdomar?

- För ungdomar idag handlar det framförallt om arbetsvillkor, arbetstider och utvecklings möjligheter, ungdomar tänker sig för flera gånger innan man söker sig vårdutbildningar och ungdomar ser sig inte som de skulle drabbas av sådana här saker för ”det händer inte mig”. Jag tror inte det här är den stora problematiken om man ska välja vårdyrket eller inte.

9. Är det en rimligt att man kan förvänta sig att sjukvårdspersonal får genomgå detsamma vid FK om man smittats vid en potentiellt dödlig pandemi eller ska man särskilja de ekonomiska åtaganden och smidigheten i systemet utifrån smittans omfattning?

- Jag kan tycka det finns en uppschåsat politiskt prioritering kring pandemi som jag inte riktigt förstår, det stora ekonomiska åtaganden som man gjorde för inköp av vaccin för två doser av hela befolkningen om det nu var en bättre väg ur smittskyddssynpunkt än det andra länder gjorde att prioritera att enbart vaccinera riskgrupper, det vet vi inte ännu, det ska bli väldigt intressant att titta på, som sagt  svaret vet vi ännu inte. Den åtgärden har kostat otroligt mycket pengar var det värt det ur hälsoekonomisk synpunkt? Eller ska man göra på ett annat sätt för att nu uppnå samma resultat, får då får vi pengar över till andra utvecklingsområden inom sjukvården. Jag tycker också det är intressant att pröva ersättningsfrågan kollektivavtalsvägen när man ex. är smittförande och inte kan fullfölja sina arbetsuppgifter, där t.ex. arbetsgivaren inte vill man skall arbeta på operation pga. smittrisken, att man då får behålla 100% av sin lön dvs. att man tar ställning i ersättningsfrågan i det akuta skedet och vidare hur ska man trygga arbetsmiljön och den ekonomiska tryggheten när arbetsolyckan är framme. Det har betydelse för den vidare handläggningen av arbetsskadan.

10. Kan du idag ge några konkreta besked till Sveriges sjukvårdspersonal på tänkbara åtgärder för att trygga våra arbetsskadeersättningar vid FK för de som framöver kommer smittas på sina jobb, där du som riksdagsledamot för (mp) och ditt parti blir en del i en ny kommande regering?

- Vi är inte färdiga där ännu, det pågår ett arbete inom våra arbetsgrupper att ta fram förslag, vi vill också ta del av Riksrevisionens rapport under april . Men det vi gjort är en överenskommelse inom de rödgröna och att göra en förändring om framtidens trygghetssystem i försäkringen, där vi bl.a. tar bort det här med en sista dag i sjukförsäkringen och 550 dagars regel för dom som nu kastats ut och haft tillfällig sjukersättning, vill vi göra det enklare att komma in i systemet, är man sjuk så ska man ha hjälp tillbaka, vi vill också se över att man kan jobba lite grann, vi vill ha ett flexiblare regelverk. Vi vill också göra det möjligt att man ska kunna studera på deltid och samtidigt vara sjukskriven det går inte idag om du vill studera vid högskolan eller om du vill läsa kompletterande utbildningar, så det finns ett förslag på att ändra i regelverk, det har vi nu kommit överens om att genomföra.  

”Tack ” till Gunvor Ericson Riksdagsledamot (mp) och leg.sjuksköterska.

Gunvor G. Ericson (mp) Folkhälsopolitisk talesperson samt ledamot i Socialförsäkringsutskottet.

”Det är ett arbetsgivaransvar” Gunvor G. Ericson Riksdagen 17 mars.

Mitt första Riksdagsbesök 17 mars 2010.Gunvor tog emot mig under en timme i Riksdagshuset mellan en debatt och votering, vårt möte genomfördes i Riksdagshuset cafeteria med en otroligt vacker utsikt över Stockholms ström. Mötet blev öppenhjärtigt och trevligt där Gunvor Ericson visade sig ha en otrolig sakkunskap kring många av sakfrågorna just utifrån hennes yrkesbakgrund som leg.sjuksköterska. Det synes därför mycket enkelt för mej att se alla dessa  undersköterskor, sjuksköterskor, läkare som idag verksamma som Riksdagsledamöter och oavsett parti, att dom är goda förebilder för oss som arbetar inom Hälso-och sjukvården, Sveriges största arbetsplats och därmed också i någon omfattning  förhoppningsvis företräder våra intressen.

Jag har sedan måndags varit genomförkyld men ville inte avboka, jag tog med mig handdesinfektion, bandspelare för jag  förstod att jag aldrig skulle klara av att skriva ned svaren på mina 10 frågor,man är ju knappast stenograf

Svaren på mina frågor publiceras på bloggen framöver.