85% av sjukvårdspersonal som exponerats för hivsmitta via stickskador på jobbet upplever stark oro att smittas med hiv och att föra  smittan vidare till partner och egna barn, visar resultaten från  en ny undersökning som genomförts vid två stora svenska sjukhus.

Resultaten från undersökningen ”Stick- och skärskador post exponering Hiv, erfarenheter från drabbad sjukvårdspersonal”, publiceras idag i tidningen Arbetarskydd och på webbplatsen valbloggen.nu. Enkätundersökningen  genomfördes bland sjukvårdspersonal som sökt vård efter stickskador vid Karolinska Universitetssjukhusets hivmottagning och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg under åren 2005 till 2010. Uppföljningen är den första som genomförts i Sverige på temat:

 Ett fall är extra dramatiskt då tre poliser och två vårdanställda fick hålla fast en våldsam kvinnlig patient som skulle få en venkateter. Sjuksköterskan som skulle sätta infarten, blev riven och exponerades för HIV smitta.

 Tretton anställda inom vården, sjuksköterskor, läkare, undersköterska, två doktorander och en tandläkare besvarade undersökningen och har alla det gemensamt att de levde en tid i ovisshet om de blivit smittade av hiv. Alla tretton genomgick förebyggande behandling mot hiv för att inte riskera att smittas.

 Undersökningen visar att bland de tillfrågade så upplevde 77% stark oro och ångest samband med stickincidenter, 31 % utvecklade besvärande sömnproblem och 85% upplevde en påtaglig rädsla för att de smittats med hiv. Närmare 30% uppgav att händelsen bidragit till någon form av problem i yrkesfunktionen i större eller mindre omfattning. Av de tretton levde alla utom en i en fast relation och hela 80% svarade att de helt avstått från sexuellt samliv under den medicinska behandlingen för att de var rädda att smitta sin partner.

Alla personer som ingick i studien hade gjort arbetsskadeanmälan efter händelsen men knappt hälften av dessa fick arbetsskadeersättning från AFA försäkring. Beloppen varierade från 1.250 kr till 15.000 kr. En person beskriver sina tankar när ersättning helt uteblev: ”Är besviken över att jag inte fick pengar från försäkringskassan/AFA. De ansåg att smittorisken var så liten (det hade min läkare skrivit i min journal) och de psykiska problemen efteråt var tydligen inte speciellt viktiga”.

- Jag är rasande arg att svensk vårdpersonal ska utsättas för detta på sina jobb. Jag smittades själv på jobbet inom sjukvården med hepatit C, blev svårt leversjuk och fick mitt yrkesliv sönderslaget med stora konsekvenser för mitt liv och min personliga ekonomi! Idag lyfter jag frågorna om yrkesrelaterad smitta inför valet på min blogg valbloggen.nu, säger Kaj Johansson, leg.sjuksköterska som initierat undersökningen vid båda sjukhusen.

- Vid frågor kontakta Kaj Johansson, 070-368 66 73  e-post: epost@valbloggen.nu

- Läs hela undersökningen i pdf fil på denna länk 

- Artikeln, publiceras exclusivt av tidningen Arbetarskydd, länk                            

-Debattartikel, publiceras på måndag i Dagens Medicin/Dagens sjuksköterska, se länk

Vårdförbundet, länk

Hiv. Humant immunbristvirus är det virus som ligger bakom det nedsatta immunförsvaret vid aids. Aids (förvärvat immunbristsyndrom) är samlingsnamnet för det tillstånd som uppstår när hiv allvarligt har försvagat en immunförsvaret hos en person som har hiv . Då riskerar en rad olika livshotande infektioner och sjukdomar att tillstöta. Tiden från smittotillfället från insjuknande i aids kan variera från person till person men man brukar säga ca tio år i genomsnitt. Den som smittats får ofta någon eller några veckor efter smittillfället en övergående primärinfektion. Typiska symptom är feber, halsont och hudutslag. Upptäcks infektionen i detta skede kan behandling inledas för att minska virusmängden och därmed skydda immunförsvaret. Till och med år 2008 har totalt 8455 hiv-fall anmälts i Sverige, varav cirka 5000 beräknas leva med hiv i Sverige idag. 448 fall anmäldes 2008.

Stick- och skärskador hiv. Vid misstänkt exposition för HIV vid stickskada tas 0-prov vid expositionstillfället. Första uppföljningsprov tas vanligen efter cirka 3 månader. Risk för överförd smitta till sjukvårdspersonal 1/300 vid infekterad patient. Vissa funktioner i en perkutan skada innebär en särskilt stor risk:

-En djup skada

-Terminal HIV-sjukdom hos patienten

-Synligt blod på enheten som orsakade skadan

-Skada med en nål som har placerats i patientens artär eller ven

Postexpositionsprofylax (PEP) påbörjas inom 36 timmar och behandling bör ges under 4 veckor enligt de rutiner och riktlinjer som anges vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, HIV mottagning i ”Vårdprogram för personal” och dokument ”Postexpositionsprofylax”. Bedömning görs alltid av infektionsspecialist.

”Din länk till stick- och skärskador samt blodexponering och luftburen smitta i vården inför valet”