Möte med Sveriges Riksdag ”grand old lady”  och tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen, Barbro Westerholm (fp)

Barbro Westerholm (fp) kommenterar som första riksdagspolitiker det nya EU direktivet 2010/32/EU  som publicerades i juni, mina riksdagsbesök inleddes under mars månad och  första mötet genomfördes med (mp) . Direktivet har som syfte att trygga sjukvårdspersonal mot yrkesrelaterad smitta via stick-och skärskador samt blodexponering och luftburen smitta i vården. Barbro Westerholm är under mötet kritisk till Arbetslivsinstitutets nedläggning som initierades av den tidigare (fp) ledaren och sitt eget parti, hon anser också att myndigheter som Arbetsmiljöverket inte prioriterat det förebyggande arbetet mot yrkesrelaterad smitta och hon  ”tycker till” om  Anders Borg och behov av ”sunt förnuft” .

-Hur skall vi övertyga finansen på alla nivåer från regering till kommun- och landstingsnivå att förebyggande insatser som kostar lite pengar också sparar pengar! Då säger finansen från Anders Borg och hela vägen ut: ”Jaha var har ni för bevis på att dom här åtgärderna är kostnadseffektiva”?  Barbro Westerholm (fp) Riksdagen 21 juni.

Tryggad Arbetsmiljö, fråga 1-8.

 1. Berätta lite kortfattat om din yrkesbakgrund, samt om du anser dig haft någon nytta av dina erfarenheter som leg. läkare i ditt arbete som riksdagsledamot för (fp) och i så fall på vilket sätt?

-       Jag är ju läkare men med en kort klinisk verksamhet. Jag har arbetat inom läkemedelsområdet för Socialstyrelsen, WHO, Apoteket AB.  Det kanske viktigaste i detta sammanhang är att jag varit ordförande i ” Läkare mot Aids” från -86 då jag lämnade Socialstyrelsen. Jag var också ledamot i Noaks Ark styrelse en period. HIV och HCV frågan är ju närbesläktade sjukdomar med en snarlik problematik och berör därmed problemen med stick- och skärskador samt blodexponering i vården. 

2.  Har du själv exponerats för smitta på din arbetsplats inom sjukvården via stick- och skärskador eller har du någon nära kollega som exponerats på liknande sätt? Berätta om dina tankar och erfarenheter kring detta.

- Nej det har jag inte eftersom jag inte har arbetat på det sättet. Jag har heller aldrig hört talas om någon kollega som smittats eller exponerats för smitta. Men idag är ju situationen bättre än det var på -80 talet, när jag tänker på HIV frågan så var det ju ”panik”, då vågade folk nästan inte vara i samma rum som någon som var HIV smittad. Sedan tycker jag det är viktigt att komma ihåg att här handlar det om flera smittoämnen och inte bara HIV. Ser man till hepatit C så är ju betydligt fler som är smittade.

3.   I Sverige har ingen läkare vid något tillfälle gått ut offentligt och berättat om sina erfarenheter efter man smittats på jobbet med hepatit B eller hepatit C trots att det skett. Så vad är din uppfattning om bakgrunden till att sjukvårdspersonal  som grupp har så svårt att berätta att de smittats eller exponerats för smitta på jobbet och tror du det finns någon nytta för sakfrågorna när drabbad sjukvårdspersonal går ut och berättar?

-  Man är ju angelägen om att inte smitta någon annan, det är väl så att man heller inte berättar om man inte anser det finns fog för att berätta. Man vill heller inte skapa obefogad rädsla hos patienter och som läkare vet man ju också vilka skyddsåtgärder som krävs för att inte föra smittan vidare. Sedan är det ju så att läkare inte gärna berättar ju inte om sina sjukdomar för varandra. Man till och med  förnekar sina egna. Hur det fungerar ute på sjukhusen bland kollegor idag vet jag dock inte.

4. Säker vård”, reflektera över begreppet utifrån vårdrelaterad smitta där problemen omfattar både ett patientperspektiv och tryggad arbetsmiljö för sjukvårdspersonal.

- Säker vård och patientsäkerhet – vi har precis tagit en proposition 2009/10:210 som syftar till att öka säkerheten inom hälso- och sjukvården och förebygga incidenter. I Sverige har vi ca 100.000 vårdrelaterade skador varje år. Här finns det all anledning att fundera över vart enda fall, hur incidenter uppkommer och hur kan vi förebygga att fler inträffar. Här har skett en väldig förändring, tidigare var det syndabocks mentalitet men med det nya systemet så går det ut på att hitta bakgrunden till att fel begås, det är ett stort steg framåt.

- Propositionen är riktad mot patientsäkerhet, det är patienten i fokus, men genom att man går igenom händelseförlopp och tittar på alla inblandade så kommer personalen med på ett helt annat sätt än vad som gjorts tidigare.

- Tyvärr här har vi samtidigt vårt ”stuprörstänkande”, vi har arbetsmiljölagen och säkerheten för arbetstagaren i en lagstiftning och patientsäkerhetsfrågorna omfattas av en annan, så dessa frågor möts inte riktigt på ett bra sätt. Det finns all anledning med tanke på din fråga att också se över denna fråga.

Bakgrund: I Sverige söker 1000tals sjukvårdspersonal varje år till infektionsmottagningar och företagshälsovård post exponering någon form av smitta via stick- skärskador samt blodexponering och luftburen smitta i vården.

 5. Som läkare och riksdagsledamot för (fp) och tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen 79-85  hur funderar du kring det problemet 2010 utifrån kostnader för sjukvården men främst det omfattande personliga lidandet som dessa händelser oftast medför?

- Har olyckan skett så måste man förebygga att den upprepas. Det handlar också om att ge den bästa möjliga behandling och hur man skyddar andra. När det gäller kostnader för sjukvården så måste alla onödiga kostnader förebyggas. Vi räknar med att felaktig läkemedelsbehandling kostar 15-20 miljarder kronor om året i sjukhusinläggningar, förlorad arbetsinkomst och hela biverkningsproblematiken. Fallskador kostar samhället ca 5 miljarder/år.

- Alla skador som sker inom vården måste förebyggas men vårdskadorna är ett av flera skadekomplex där samhället måste sätta till alla ”knutar” om vi ska få råd med den hälso- och sjukvård vi behöver.

 - Här sitter vi också med ett annat problem på hälso- och sjukvårdssidan. Hur skall vi övertyga finansen på alla nivåer från regeringen till kommun- och landstingsnivå att förebyggande insatser som kostar lite pengar också sparar pengar!

- Då säger finansen från Anders Borg och hela vägen ut: ”Jaha var har ni för bevis på att dom här åtgärderna är kostnadseffektiva”? Och det svaret har inte jag alla gånger vetenskapligt underlag för utan min uppfattning bygger på sunt förnuft att insatserna är kostnadseffektiva.

Bakgrund: Nytt EU direktiv 2010/32/EU, publicerat 1 juni 2010. Det nya direktivet ger medlemsländerna fram till 11 maj 2013 att vidta en mängd konkreta åtgärder för att trygga arbetsmiljön för yrkesrelaterad smitta, det innebär konkret för Sverige en översyn av lagstiftning på området och om lagar/regelverk behöver omarbetas, kompletteras på något sätt. Direktiv har som syfte att bl.a.:

— to achieve the safest possible working environment,

— to prevent workers’ injuries caused by all medical sharps (including needle-sticks),

— to protect workers at risk,

— to set up an integrated approach establishing policies in risk assessment, risk prevention, training, information, awareness raising and monitoring,

— to put in place response and follow-up procedures.

Clause 6: Elimination, prevention and protection:

-          Use of personal protective equipment 

Kommentar valbloggen.nu : Barbro Westerholm (fp) blev först ut av  riksdagsledamöter att kommentera det nya EU direktivet som trädde i kraft 1 juni 2010, mitt första riksdagsbesök genomfördes med (mp) 17 mars. De Röd/gröna kom dock senare med ett gemensamt besked 10 juli  kring sakfrågorna under mitt besök  på Gotland under Almedalsveckan, se länk.

- Direktiv se pdf fil länk

6.  Utan att vara juridiskt skolad så hävdar jag utifrån min sakkunskap att Sverige redan har en god heltäckande lagstiftning/regelverk på området men som inte fungerat i praktiken. Så anser du att denna nya lag/direktiv från EU kan bidra till konkreta förbättringar här i Sverige ändå och i så fall på vilket sätt?

- Det är ju så att om EU antar ett direktiv så måste vi se över om vi lever upp till direktivet eller om vi måste ändra i lagstiftningen . Direktivet är  ett stöd för sakfrågorna. Jag har sett den utveckligen på andra områden, hur EU blir en ””puff i rätt riktning” även om vi inte behöver ändra lagstiftning, men där vi behöver se till att vi lever upp till vår egen lagstiftning.

- EU direktivet sätter också press på Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen samt landstingen och kommunerna, att se var det finns riskmiljöer. Jag är övertygad om att frågan nu lyfts och tillsynen kommer skärpas.

- Nu ligger frågan hos Arbetsmarknadsdepartementet, men kunskapen på den sidan gällande hälso- och sjukvårdsfrågor är ju inte lika god som hos Socialstyrelsen. Här brister det som jag ser det i inlevelseförmåga hur patienter och personal upplever sin situation, det är min personliga bild. Sverige har ett regeringskansli fullt av ”stuprör” vilket försvårar samarbetet mellan departementen. Som exempel kan nämnas Social- och Utbildningsdepartementen där man tidigare inte kommunicerat särskilt mycket om utbildningsbehoven hos hälso- och sjukvårdspersonalen. Nu har det blivit bättre och en utredning kommer om hur läkarutbildningen ska se ut i framtiden för att bättre motsvara patienternas behov.

- Ser vi på arbetsmiljöfrågorna så är det ett brett spektrum av risker. Där tycker jag att Arbetslivsinstitutet som nu är nedlagt hade en viktig medicinsk del som splittrades när institutet lades ner. Vi tappade viktig kompetens och jag är ledsen över att min egen partiledare hade huvudansvaret här. Jag tror att det var ren okunskap om vad institutet egentligen arbetade med som låg bakom och inställningen att all forskning ska vara universitetsanknuten.  Institutet hade delar som inte var livskraftiga, men den medicinska delen var väldigt kompetent.

Bakgrund: Jag hävdar att Sveriges 28 infektionsmottagningar måste leda arbetet till förbättringar i samverkan med Landstingens lokala smittskyddsenheter och möjligen sektioner för vårdhygien för att samordna kunskap för nödvändiga åtgärder i arbetet mot stick- och skärskador samt blodexponering och luftburen smitta i vården, men för det krävs enligt min uppfattning utökade resurser och öronmärkta nya pengar för att driva nya projekt och studier för att inhämta nya uppdaterade kunskapsunderlag.    40 miljoner kronor har utlovats från de röd/gröna till Arbetsmiljöverket om dom vinner valet och enligt en SIFO undersökning från början av maj ansåg 47% av tillfrågade gruppen ungdomar att arbetsmiljöfrågorna är betydligt viktigare än en hög lön.  Vidare har Smittskyddsinstitutet under det senaste året drivit projekt på temat ”stick- och skärskador i vården” men projektet har inte fått tillskott av nya pengar utan har genomförts inom nuvarande budget och vad jag förstått har resultatet varit ”magert”.

7. Hur ser du som riksdagsledamot för (fp) på dessa mycket allvarliga arbetsmiljö /smittskyddsfrågor  för de sjukvårdspersonal i Sverige som drabbas också utifrån de krav som nu ställs via EU direktiv 2010/32/EU, kan det omfattande arbete genomföras utan nya pengar?

-  Ibland går det väldigt bra om man får tydliga signaler om vad man skall prioritera och vad man ska plocka bort. Men jag är heller inte insatt i budgetfrågan om hur detta skall ske och vad man kan plocka bort och fokusera mera på. Ser man till pengar för kampanjer så är det ruskigt dyrt och effekten går snabbt över.Kampanjer kan vara bra för att stärka ett kontinuerligt förebyggande arbete och det är ett kontinuerliga förebyggande arbetet som är det viktigaste.

Bakgrund: Riksdagens utredningstjänst PM 2010-03-03, Hepatit C och överföring stick/skärskador.

8.  Har du några kommentarer kring resultaten från Riksdagens utredningstjänst?

-     Riksdagens utredningstjänst gör ett mycket bra jobb, de hittar sanningarna. Jag såg kommentaren från Arbetsmiljöverket och Gudrun Skoglund där hon säger:

”Det inte varit möjligt att på senare tid arbeta intensivt med dessa frågor och man har heller inte haft någon informationskampanj sedan slutet av nittiotalet. Man har planerat att ha en separat sida om blodburen smitta där stick- och skärskador naturligt skulle ingå, men på grund av resursbrist har det inte varit möjligt att genomföra”.

 - Det här har inte varit prioriterat, det har varit en icke fråga och det här tycker jag var väldigt viktig information på samma sätt som kommentarerna från Socialstyrelsen. Därför menar jag att det är jättebra med det nya EU direktivet.  För när man säger att det är en resursfråga så menar jag också att det finns ett ledningsansvar för myndigheten att reflektera över vad är viktigast att göra, vad man prioriterar. Och är det så att man känner att det inte går att plocka bort något ur verksamheten för att man fått så många regeringsuppdrag på sitt bord, då har man som myndighet ett ansvar att gå till regeringen och peka på att det här hinner vi inte med men det ligger i lagen och måste genomföras.

-  Riksdagens utredningstjänst har också den fördelen när vi som riksdagsledamöter ställer en sådan här fråga, som jag gjorde i detta fall, att när utredningstjänsten börjar ringa runt så börjar det hända saker i myndigheterna. När jag ställde frågan om var lekterapi fanns att tillgå på sjukhusen för bland annat cancersjuka barn så blev det en väldig fart på sjukhusen att kunna visa upp att de tänkt på behovet av denna resurs.

Tryggade arbetsskadersättningar, fråga 9-10.

” Påverkan på den sexuella relationen, även om jag inte fick några restriktioner, blev det så automatiskt. Orkade inte ha samma sociala umgänge den första tiden”. 

” Skam över att jag orsakat min familj och vänner så mycket oro”.

Källa: Enkätundersökning/opubl. Stick-och skärskador post exponering HIV, erfarenheter från drabbad sjukvårdspersonal. Publiceras 21 /8 på valbloggen.nu

Kommentar valbloggen.nu: Barbro Westerholm fick inför avslutande frågor 9-10 ta del av ett omfattande bakgrundsunderlag , en verklighet som sjukvårdspersonal med yrkesrelaterad smitta ställs inför utifrån omfattande och allvarliga brister i kunskapsunderlag yrkesrelaterad smitta vid FK som fortsatt inte är åtgärdat, frågan handlar ytterst om en rätts- och ekonomisk  trygghet för  sjukvårdspersonal som smittas på sina arbetsplatser.  Det omfattande bakgrunds materialet redovisas ej här men dock en ny artikel från DA om arbetssskadeförsäkringen, se pdf länk

9. Har du som (fp) riksdagsledamot och läkare några kommentarer eller besked inför valet hur du ser på arbetsskadeförsäkring och situationen där sjukvårdspersonal som smittats av potentiellt dödliga sjukdomar på jobbet inte har en ekonomisk trygghet och där dessa arbetsskadeutredningarna vid FK tar många år vid en FK som samtidigt saknar stora delar av kunskapsunderlag för att utreda just yrkesrelaterad smitta, så hur ser du på frågan utifrån dom bakgrundsfakta som du tagit del av?

- Jag kan bara säga så här, är det någonting som är lätt att bedöma så är det stick- och skärskador i vården i jämförelse med andra arbetsskador som stressymptom som kan vara väldigt mycket knepigare. För stickskador är orsakssambanden tydliga. Ett förnekande leder till en absurd situation inte minst för den enskilde som fått en potentiellt dödlig sjukdom överförd på jobbet. Det är självklart att det påverkar en psykiskt när man skall bearbeta händelsen först i chockfas, sedan i vredesfasen och till sist i acceptansfasen. Man bär ändå med sig den här vetskapen livslångt!

- Det finns en okunskap hos handläggare som utreder men det måste också finnas anvisningar till handläggarna som bedömer dessa arbetsskador om vad de ska väga in. Men man kan ändå säga att FK med de förändringar som skett inom sjukförsäkringen och dess ändrade arbetsmetoder att det är en början till ett verkligt ”lyft” i kunskap hur man skall bedöma fallen. Dessutom är det viktigt att understryka att Socialstyrelsens nya riktlinjer för FKs arbete leder till en likvärdig bedömning.

- När nu EU direktivet finns på plats måste också FK också titta på den här delen. Här gäller det ju också frågan om luftburen smitta och det måste FK lära sig att hantera utifrån arbetsskadeförsäkringen. Det här blir en fråga för nya riksdagen och regeringen efter valet att ta tag i och får jag vara med så vet jag att det här bli en av mina frågor.

10. Är det rimligt att man också kan förvänta sig att sjukvårdspersonal får genomgå detsamma om stora yrkesgrupper smittats vid en framtida potentiellt dödlig pandemi eller ska man särskilja de ekonomiska åtaganden och smidigheten i systemet utifrån smittans omfattning?

- Ska man våga jobba inom sjukvården så måste man också ha en trygghet om man råkar illa ut, det ska finnas en försäkring som är heltäckande vid denna typ av arbetsskador.

”Tack” till Barbro Westerholm, Riksdagsledamot (fp) och leg.läkare.

Ps: Vad är  ”prislappen”  för Anders Borg på det ”lidande” som 1000tals sjukvårdspersonal tvingas utstå varje år i Sverige när dom riskerar att smittats med potentiellt dödliga sjukdomar på sina jobb som hepatit och HIV, eller saknas just bara ”sunt förnuft”?

Kaj Johansson, leg.sjuksköterska.

- I ett öppenhjärtligt möte berättar sjuksköterskan och (s) riksdagsledamoten Marina Pettersson hur hon själv drabbades av en arbetsskada på sitt jobb inom sjukvården och hur ett helt yrkesliv slogs sönder under loppet av en timme! Intervjun ger samtidigt klara besked på flera åtgärder med syfte att förhindra yrkesrelaterad smitta bland sjukvårdspersonal vid en röd/grön valseger.

- Här gäller det att ha så hög säkerhet som möjligt, de här frågorna överensstämmer väl med vår röd/gröna överenskommelse, det finns väldigt tunga, skarpa skäl att se över många viktiga arbetsmiljöfrågor och vi inom röd/gröna vill bl.a. satsa 40 miljoner kronor till Arbetsmiljöverket. Marina Pettersson (s), Riksdagen 7 juni.

Tryggad Arbetsmiljö, fråga 1-8.

1. Berätta lite kortfattat om din yrkesbakgrund, samt om du anser dig haft någon nytta av dina erfarenheter som leg. sjuksköterska i ditt arbete som riksdagsledamot för (s) och i så fall på vilket sätt?

 - Jag blev sjuksköterska 1980 men före det var jag ambulanssjukvårdare och har jobbat inom vården inom hela mitt yrkesverksamma liv, jag började när jag var 18 år. Jag är vidareutbildad inom narkos, anestesi och intensivvård och arbetade i Karlskoga som narkossyrra i några år innan jag själv drabbades av en arbetsskada. Sammantaget har jag haft väldig nytta av mina erfarenheter som legitimerad sjuksköterska i riksdagsarbetet eftersom jag sitter i socialutskottet så har det varit en perfekt bakgrund.

2. Har du själv exponerats för smitta på din arbetsplats inom sjukvården via stick- och skärskador eller har du någon nära kollega som exponerats på liknande sätt? Berätta om dina tankar och erfarenheter kring detta.

- Ja det har jag eftersom jag själv har stuckit mig på kanyler för väldigt många år sedan och då brydde man sig inte överhuvudtaget, man stack sig och tvättade av med sprit och sedan gick man därifrån, sedan har jag haft kollegor som arbetat på akutmottagning som drabbats bl.a. vid omhändertagande av missbrukare som haft både HIV och hepatitsmitta och som uppträtt mer eller mindre hotfullt och försökt ”smitta ner genom att kladda med blod”, det upplevde jag som väldigt tragiskt, man blir ju rädd och bedrövad som kollega, det är alltid en väldigt utsatt arbetsmiljö på en akutmottagning eller inom ambulanssjukvården. Man är ju ”nära patienten” och därmed utsätts man alltid för olika risker.

3. Vad är din uppfattning om varför sjukvårdspersonal har så svårt att berätta att de smittats eller exponerats för smitta på jobbet och tror du det finns någon nytta för sakfrågorna när drabbad sjukvårdspersonal går ut och berättar?

- Ja, självklart så är det bra om man berättar så det skapas en större medvetenhet och kunskap kring dessa frågor, att man undviker eller inte vill berätta kan bero på att man är rädd för omgivningens oförstående eller okunskap, en slags stigmatisering men jag hoppas att så inte är fallet.Självklart är ju att det är upp till varje person att avgöra om man vill berätta eller ej.

4.   ”Säker vård”, reflektera över begreppet utifrån vårdrelaterad smitta där problemen omfattar både ett patientperspektiv och tryggad arbetsmiljö för sjukvårdspersonal.  

- Här har det skett en nedmontering av välfärden med uppsägningar av personal inom kommun och landsting och ju fler personal man gör sig av med inom Hälso- och sjukvården desto större stress, osäkerhet och risker utsätts både personal och patienterna för.

- När jag tänker ”säker vård” så är det alltid utifrån både patient och personalperspektiv, det handlar om förebyggande arbete och kunskap och viljan att investera i många nya skyddsombud på arbetsplatserna, det handlar vidare om utbildning, goda rutiner, Socialstyrelsens funktion som tillsynsmyndighet och att generellt stärka upp arbetsmiljön och forskningsinsatser, här krävs en mängd olika nya åtgärder! Säker vård handlar också om att sjukvårdspersonal har full uppbackning när man skadas på sitt jobb, alla de här frågorna hänger ihop!

Bakgrund: I Sverige söker 1000tals sjukvårdspersonal varje år till infektionsmottagningar och företagshälsovård post exponering någon form av smitta via stick- skärskador samt blodexponering och luftburen smitta i vården. Jag låter dig här och nu också ta del av resultaten av en ännu ej publicerad resultat av enkät på temat: Stick- och skärskador post exponering HIV, erfarenheter från drabbad sjukvårdspersonal.

5.  Som leg. sjuksköterska och riksdagsledamot för (s) hur funderar du kring det problemet utifrån kostnader för sjukvården men främst det omfattande personliga lidandet som dessa händelser oftast medför?

- Det är en fruktansvärd situation att hamna i och alla borde ha insikt om det ”trauma” det alltid är att utsättas för smitta på arbetsplatsen eller traumat att inte veta vilken smitta man exponerats för. Det måste finnas kunskap och redskap för att trygga arbetsmiljön, handledning, tillgång krissamtal och medicinskt omhändertagande.

- Resultaten från din frågeenkät är djupt tragiskt och tyder på stora, stora brister, tyvärr finns det mycket mer att göra! Om jag nu ska formulera det till ett politiskt budskap så är det mycket allvarligt utifrån de omfattande ekonomiska nedskärningar som skett vid arbetsmiljöverket från nuvarande regering!

( Notat valbloggen.nu: Resultat från den första svenska enkätundersökningen på detta tema publiceras med ensamrätt i  en artikel efter sommaren i tidningen arbetarskydd 20/8 och på valbloggen.nu samma dag)

Bakgrund: 11 februari röstade EU parlamentet med överväldigande majoritet igenom ytterligare en ny resolution för att trygga sjukvårdspersonal för överförd smitta på jobbet via stick- och skärskador, en liknande resolution röstades på samma sätt igenom för några år sedan, men inte mycket har hänt sedan dess och 8 mars 2010 antog ministrar inom EU Employment and Social Affairs ett nytt direktiv med samma syfte att trygga sjukvårdspersonal för smitta i sin arbetsmiljö.

Notat: Observera att nytt EU direktiv 2010/32/EU blev offentligt början juni och intervju genomfördes 7 juni, fråga 6  ej uppdaterad utifrån det nya EU direktiv, se pdf länk

6. Solidaritet är ju som begrepp och värdegrund av stor symboliskt betydelse för (s) genom historien och idag 2010. Reflektera över vad det innebär för dig som (s) riksdagsledamot och leg. sjuksköterska utifrån ett Europeiskt perspektiv, där 1 miljon stick- skärskador sker varje år och där sjuksköterskor smittats med HIV men också dött i Aids senast i England 2008 eller ”vi andra” som smittats med Hepatit B och C på våra arbetsplatser här i Sverige och inom hela EU, så hur funderar du kring detta utifrån ett solidariskt perspektiv och kollegialt? 

-   Vi måste försöka förhindra detta så långt som möjligt, utifrån ett politiskt perspektiv så måste vi politiker ta ansvaret och det ansvar vi kan ta är att se till att det finns resurser och förutsättningar för en bättre arbetsmiljö och bra lagstiftning på området här i Sverige och inom EU! Här gäller det att ha så hög säkerhet som möjligt, de här frågorna överensstämmer väl med vår röd/gröna överenskommelse, det finns väldigt tunga, skarpa skäl att se över dessa viktiga arbetsmiljöfrågor och vi röd/gröna vill bl.a. satsa 40 miljoner kronor till Arbetsmiljöverket. Här måste man se saker i sitt sammanhang och se helheten, det är ett felsteg att göra neddragningar!

Anser du att ny lagstiftning inom EU kan bidra till konkreta förbättringar här i Sverige och i så fall på vilket sätt?

-  Frågorna hör ihop utifrån ovan frågeställning, jag tycker det är bra med EU utifrån personal och patientsäkerhetsperspektiv och den rörlighet som råder inom EU gränser, det är bra att det finns en grundnivå gällande lagstiftning på området och därmed också en samsyn kring sakfrågorna.

7.  40 miljoner kronor har utlovats från de röd/gröna till Arbetsmiljöverket om ni vinner valet, kan du ge någon mer information hur ni gemensamt resonerade kring den prioriteringen och kan du samtidigt ge några fler konkreta besked på tänkbara åtgärder och prioriterade områden som innebär en tryggad arbetsmiljö, förhindra yrkesrelaterad smitta för oss som arbetar inom hälso- och sjukvården om (s) vinner valet och får bestämma?

- De här frågorna ingick i vår vårbudget och finns väl beskrivet där, det handlar om skyddsombud, utbildning, information, tillsyn och Arbetsmiljöverket. Det handlar också om kartläggning om arbetsliv och arbetsmiljöforskning hur den på bästa sätt skall samlas och organiseras i framtiden. Ur detta kommer mer kunskap, det handlar om att utvidga området inte som den nedmontering som skett under åren med den borgerliga regeringen, (m) har hävdat att dom är det ”nya arbetarpartiet” och så monterar man ner säkerheten för arbetarna, sitt eget folk. Jag har mycket svårt att förstå hela den nedmontering som skett inom hela hälso- och sjukvården under denna mandatperiod, men jag kan heller inte sätta mig in i hur Reinfeldt tänker, det blir väldigt svårt som (s) kvinna och leg. sjuksköterska!

Bakgrund: Riksdagens utredningstjänst PM 2010-03-03, Hepatit C och överföring stick/skärskador.

8.  Har du några kommentarer kring resultaten från Riksdagens utredningstjänst? 

 - Det är synd att det är ett sånt bristande intresse där ett tidigare svenskt nätverk för smittad sjukvårdspersonal också uppvaktat två ansvariga ministrar Maria Larsson och Göran Hägglund (kd) inom den borgerliga regeringen och inte fått något gensvar på sakfrågorna. Vinner röd/gröna valet så kommer garanterat en förbättring ske!

- Tryggade arbetsskadersättningar, fråga 9-10.

- Påverkan på den sexuella relationen, även om jag inte fick några restriktioner, blev det så automatiskt. Orkade inte ha samma sociala umgänge den första tiden.  Leg.sjuksköterska 2010

- Skam över att jag orsakat min familj och vänner så mycket oro. Leg.sjuksköterska 2010

Källa: Enkätundersökning/opubl. Stick-och skärskador post exponering HIV, erfarenheter från drabbad sjukvårdspersonal.

9. Har du som (s) riksdagsledamot några kommentarer eller besked kring arbetsskadeförsäkringen och tidigare rapport från Riksrevisionen RIR 2007:32 om frågorna kommer ses över om (s) vinner valet och blir en del i en kommande regering?

- Ja eftersom vi satsar mer på det här området och överhuvudtaget satsningar inom alla välfärdssystem så vill vi ju inte se en nedmontering, vi vill se en uppmontering och det har varit arbetarrörelsens främsta mål över 100 år och lär väl vara under 100 år till. Jag drabbades själv av en arbetsskada, akut luftburen latexallergi när jag arbetade som narkossjuksköterska under operation, jag fick lämna mitt jobb på en timme, fick inte ens hämta mina kläder, under denna timme så försvann ett helt yrkesliv, det var helt borta kan man säga, 150.000kr i studieskulder, blod svett och tårar och långtidssjukskriven under ett år , det var fruktansvärt och jag mådde pyton.

- Jag skickades sedan på utredning på yrkesdermatologen och arbetsskadan godkändes, det hade ju ett akut förlopp där jag insjuknade på min arbetsplats. Jag fick arbetsskadelivränta och i samband med en överenskommelse med arbetsgivare och försäkringskassan och mig själv efter ett års sjukskrivning började jag studera igen. Jag fick själv bidra ekonomiskt med 1/3 del samband med ytterligare en vidareutbildning till vårdlärare och direkt efter det kom jag in i Sveriges riksdag och då försvann livräntan så klart.

- Så det löste sig väl ganska bra för mig, men just det här att man som drabbad måste ta sig ett sådant stort ansvar i hanteringen i sitt ärende är så fel. Tyvärr är det så idag, att för varje år jag lever så blir jag mer och mer allergisk, har alltid adrenalin med mig, så det är bara att ”gilla läget”.

- Samtidigt är det nog så att hemska saker som sker kan ibland ha något gott med sig, så när det här blev konstaterat då var jag också landstingspolitiker och fick senare igenom en motion i Värmland där vi blev först i landet om att förbjuda inköp av latexhandskar! Och minska användningen av latex i den medicinsk-tekniska utrustningen så mycket som möjligt, man befarade då att mellan 8-10% av vår personal kunde utveckla mer eller mindre svår latexallergi.

- Så man kan gott säga att arbetsmiljöfrågorna ligger mig ”varmt om både själ och hjärta”, när det gäller arbetsskadeförsäkringen så ska den gälla från dag ett när arbetsskadan väl är godkänd, man ska inte behöva se hela sin ekonomi gå förlorad!

10. Kan du se något som helst behov att speciellt se över frågan om tryggade arbetsskadeersättningar vid yrkesrelaterad smitta utifrån FK arbetsskadeutredningar som enligt min uppfattning saknar kunskapsunderlag att utreda dessa allvarliga arbetsolycksfall, eller ska statsmakterna också särskilja de ekonomiska åtaganden och smidigheten i systemet vid yrkesrelaterad smitta idag och i jämförelse med en tänkbar framtida potentiell dödlig pandemi, smittsamma, samhällsfarliga, potentiellt dödliga sjukdomar som alltid omfattas av smittskyddslag 2004:168?

- Frågan är hypotetiskt, vet inte om jag kan svara på den men om man ser till sakfrågan och risken för pandemier så har den sannolikt ökat utifrån en större rörlighet och resande som sker i vårt moderna samhälle, utifrån sjukvårdspersonalens perspektiv om det inte fungerar som det skall gällande arbetsskadeförsäkring vid yrkesrelaterad smitta så får man väl utreda den saken vidare.

 ”Tack” till Marina Pettersson, Riksdagsledamot (s) och leg.sjuksköterska.